Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1938 - Förenta staternas neutralitetslagstiftning, av Torsten Gihl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEUTRALITETS LAGSTIFTNING
åtgärd infört förbud mot export av
krigsmaterial till angriparen men icke till den angripna
staten, blir resultatet av Förenta Staternas
exportförbud, att angriparen får krigsmaterial
varken från Förenta Staterna eller från något
annat håll, varemot den angripna staten får
vapen från Nationernas Förbunds
medlemsstater. I samma riktning verkade den
anordning i neutralitetslagen, enligt vilken
exportförbudet för vapen etc. skulle vara obligatoriskt
gentemot de ursprungligen krigförande men
däremot beroende på presidentens diskretionära
prövning i fråga om stater, som senare inträdde
i kriget; det stod därigenom presidenten fritt
att icke tillämpa exportförbudet mot stat, som
indrogs i kriget därför att den tillämpat
sanktionerna mot angriparen. Och det är vidare
klart, att Förenta Staternas uppgivande av sina
krav på »havets frihet» — något som
visser-igen icke framgick av själva lagen men som
i varje fall ingick i de tendenser, som uppburo
lagstiftningen i fråga och som fingo en
uttrycklig bekräftelse genom presidentens
proklamation i oktober 1935 — var i hög grad ägnat
att för Nationernas Förbunds medlemsstater
underlätta genomförandet av en blockad mot
angriparen.
Över huvud taget präglades Förenta
Staternas politik under italiensk-abessinska
konflikten av en tydlig önskan att understödja
sanktionsåtgärderna eller åtminstone icke lägga
hinder i vägen för deras genomförande, men
sanktionspolitikens misslyckande framkallade
inom den allmänna meningen i Förenta
Staterna ett omslag i stämningen gentemot
Nationernas Förbund, särskilt som den bristande
energi, varmed sanktionerna genomförts, icke
kunnat undgå att väcka misstro mot
uppriktigheten av förbundsmakternas nit för den
internationella rättsordningens upprätthållande.
Dessa förhållanden inverkade på
behandlingen av de förslag till ny neutralitetslag, som
slutligen ledde till att 1935 års lag med vissa änd-
ringar förnyades i februari 1936. Ändringarna
gingo avgjort i »isolationistisk» riktning och
be-stodo dels i att vapenexportförbudet gjordes
obligatoriskt gentemot varje krigförande, således
även gentemot makter, som efter det
ursprungliga krigsutbrottet indroges i kriget, dels i att
det bestämdes, att lagen icke skulle vara
tilllämplig på amerikanska republiker, som låge i
krig med en icke-amerikansk stat, såvida icke
ifrågavarande republiker i kriget samverkade
med utom-amerikanska stater — ändringar,
vilka hade en tydlig udd mot Nationernas
Förbund —, dels slutligen i att förbud mot lån
och krediter till krigförande infördes. Det
sistnämnda berodde på den i Förenta Staterna
ganska allmänna uppfattningen, att de
finansintressen, som engagerats i de allierades sak
genom kreditgivningen under världskriget,
väsentligt bidragit till Förenta Staternas
indragande i kriget. Ett förslag att presidenten
skulle bemyndigas att, om han så fann
erforderligt, förklara att amerikanska medborgare,
som inläto sig på kommersiella transaktioner
med de krigförande länderna, gjorde detta på
egen risk, blev icke antaget. I alla hänseenden
betecknade behandlingen av neutralitetslagen
1936 ett bakslag för den riktning, som önskade,
att Förenta Staterna skulle ha möjlighet att
samverka med Nationernas Förbund, och den
uteslöt icke möjligheten av konflikter med
krigförande på grund av utövningen av
upp-bringningsrätten till sjöss, liksom icke heller
konflikter med sanktionsutövande makter vid
blockad mot angriparen.
Det visade sig nu, att denna neutralitetslag,
vilken tog sikte på en viss konkret situation,
nämligen ett europeiskt stormaktskrig av
samma typ som världskriget, icke var anpassad
för det första efter de 1936 genomförda
ändringarna uppkomna fall, där dess tillämpning
kunde varit påkallad, nämligen spanska
inbördeskriget. I denna situation önskade Förenta
Staternas regering tydligen i viss mån sam-
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
