Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1938 - Fanerindustrien i Finland, av Torsten M. Lindroos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F AN E RI N DU S T RI
högvältor på land eller i sänkvältor i vatten.
En annan metod är den s. k. stöddragningen,
varvid stockarna i det understa lagret
upptagas till en del av sin längd med något
lämpligt stöd, t. ex. stranden, och de följande
lagren stödja mot och delvis täcka de
underliggande. Med anlitande av sänkvältor och
stöddragning kommer stocken att ligga under
vatten, så att virket skyddas mot mera avsevärd
kvalitetsförsämring, varför dessa former för
virkesförvaring äro att föredraga. Dock variera
metoderna något, beroende på de lokala
förhållandena. Såsom redan nämnts, bortfalla
emellertid dessa arbeten, om virkestillförseln
kan ordnas kontinuerligt året om.
Björkstocken transporteras in i fabriken
med vanligt timmerspel. Dessförinnan
undergår den dock en lätt basning i en för
ändamålet byggd bassäng i stockmagasinet.
Uppvärmningen av denna sker med ånga och
kon-densat, men temperaturen hålles dock rätt
låg. Huvudsaken är, att stocken är något
uppvärmd, då den bearbetas i fabriken, ty fruset
virke är olämpligt. Sedan stocken intagits i
fabriken, kapas den i lämpliga, oftast
standardiserade kubblängder, vilka sedan insättas i en
fanersvarv, försedd med två skarpa dubbar.
Dessa placeras i kubbens axel och fasthålla
den vid rotationen. En kniv av samma längd
som kubben är fäst vid en rörlig balk i
svarven, och denna matas samtidigt fram mot
kubbens centrum med en hastighet, som
motsvarar önskad fanertjocklek. För vanligt björk
-faner varierar denna mellan 1,2 och 2,2 mm.
På detta sätt avskäres det tunna faneret i en
lång bana, såsom man rullar upp en matta.
Därefter skäres faneret i en klippmaskin i
lämpliga skivor, varvid även de mindre
faner-bitarna tillvaratagas. Härvid är att beakta, att
faneret vid torkningen krymper 10 %
tvärsöver fiberriktningen. Torkningen försiggår ü
för ändamålet konstruerade torkmaskiner, i
vilka het luft med en temperatur av c:a 150° C
cirkulerar. Fanerarken inmatas därvid mellan
långsamt roterande valsar, placerade parvis
med kort avstånd mellan valsparen.
Torknings-tiden varierar mellan 10 och 15 minuter,
beroende på torkmaskinens längd och kapacitet.
Fuktigheten i det torkade faneret får ej
överstiga 8 %. Även andra torkningsmetoder
förekomma, men den nämnda är den
vanligaste.
Efter torkningen sorteras arken omsorgsfullt,
så att de sämre vid limningen användas till
mellanlägg och de bättre kvaliteterna till
ytorna. De ark, som ha endast mindre
defekter, vilka kunna avhjälpas före limningen,
frånskiljas. Vid limningsarbetet läggas arken
i kors på varandra så, att limmet anbringas
med roterande valsar på vartannat ark, i en
tre-ply konstruktion endast på mellanlägget.
Ytfaneren placeras alltid så, att fibrerna i bägge
ytorna gå i samma riktning. Den hydrauliska
fanerpressen är försedd med ett antal tjocka
stålplattor, vilka uppvärmas till 90—100° C.
Mellan dessa heta stålplattor inmatas de i kors
lagda faneren, varefter pressen slutes, och
trätrycket regleras till omkring 15 kg/cm2.
Limningstiden i pressen varierar mellan 4 och 15
minuter, beroende på fanertjockleken.
Därefter öppnas pressen, och de heta, limmade
fanerskivorna ställas på kant för att svalna
och torka. Härvid avgår en stor del av den
fukt, som ingår i limmet, varför en ytterligare
eftertorkning ej är behövlig. Sedan kanterna
sågats rena i en formatsåg, sandslipas skivorna
i en valsputsningsmaskin.
Trots sina många goda egenskaper har
björkvirket en strävan att »arbeta» även i torrt
tillstånd. Plywoodkonstruktionen har på ett
ganska effektivt sätt motverkat denna
olägenhet. Dock har erfarenheten ådagalagt, att’
större ytor, särskilt av tjockare faner, icke givit
fullt tillfredsställande resultat. Man har
därför löst frågan på så sätt, att på en stomme
av blindträ limmats två eller flera enkelfaner
235
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
