Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1938 - Muntliga förhör i hovrätt, av Viktor Petrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUNTLIGT FÖRHÖR
bli svårt att inställa sig till förhör i hovrätten,
har stadgats, att dylik tilltalad skall för
personlig inställelse kunna tillerkännas gottgörelse
av allmänna medel.
Den nya lagstiftningen trädde i kraft den 1
okt. 1936 eller samma dag, som hovrätten för
övre Norrland, med säte i Umeå, började sin
verksamhet. Lagen har vid 1938 års ingång
således varit gällande i IV4 år, men redan
denna korta tids erfarenhet ger fullt fog för
det omdömet, att de förhoppningar, som
knutits till lagreformen, denna gång gått i
uppfyllelse. Några statistiska uppgifter för den
avsedda tiden torde belysa detta.
Antalet muntliga förhör under tiden från
lagens ikraftträdande den 1 okt. 1936 till 1937
års utgång har varit 120, därav i Svea hovrätt
58, i Göta hovrätt 16, i Skånska hovrätten 24
och i Norrländska hovrätten 22.
De 109 mål, i vilka förhör hållits (i 11 mål
ha hållits flera förhör), fördela sig på följande
sätt (sammanlagt för alla hovrätterna):
vade-mål 33, civila besvärsmål 15 och kriminella
mål 61.
I 10 av dessa mål har hovrätten varit första
instans. I de 61 kriminella mål, i vilka
hovrättsförhör hållits, ha i 24 förhören varit
obligatoriska (enligt 27 kap. 15 §
rättegångsbalken), således något över 1I3 av hela antalet.
Beträffande samtliga mål ha •— frånsett de nu
nämnda obligatoriska fallen — förhör i endast
15 fall hållits på parts därom framställda
begäran. I 81 fall av 120 •— således över 2/3 av
samtliga förhör — ha hovrätterna på eget
initiativ anställt muntligt förhör, vilket visar, att
intresse för muntlig förhandling numera trängt
igenom inom hovrätterna själva.
Syftet med de hållna förhören har i många
fall ej varit begränsat till vissa omständigheter
utan avsett ytterligare utredning i målet över
huvud taget. I en del fall ha förhören
föranletts av innehållet i parternas inlagor i
hovrätten eller därvid fogade intyg. I åtskilliga
fall har tillika lämnats parterna tillfälle att
inför hovrätten förebringa vittnesbevisning.
Stundom har man hållit förhör för att få ett
personligt intryck av parterna och deras
trovärdighet. När det exempelvis gäller att
utröna vållande till söndring i äktenskap eller
att bestämma om vårdnad om barn i
skillnadsmål, kan båda parternas personliga hörande
vara av synnerligen stort värde för ett rättvist
avgörande av dessa ofta svåra mål.
Principen, att parterna vid muntliga förhör
böra komma tillstädes personligen, har
glädjande nog följts i stor omfattning. I Norrländska
hovrätten har detta varit förhållandet i
samtliga fall och i de övriga hovrätterna i 75—90 %
av fallen. I regel har då givits föreläggande
om personlig inställelse vid viss påföljd. Även
då ett aktiebolag varit part, har dess (i det
fallet ende) styrelseledamot ålagts personlig
inställelse.
I åklagarmål, i vilka hovrättsförhör hållits,
har i regel åklagaren från underrätten utfört
åtalet vid förhöret.
Beskaffenheten av de mål, i vilka muntligt
förhör anställts, har växlat i hög grad.
Brottmålen ha omfattat både lindriga och svåra:
trafikförseelser, olaga jakt, misshandel,
tjuv-nadsbrott, bedrägeri, konkursförbrytelse,
mened, fosterfördrivning, våldtäkt, mord,
mordbrand etc. I 11 mål har det hållits
hovrättsförhör med häktade personer. Muntligt förhör
har sålunda hållits i målen angående Salaligan
och Tillbergamorden, i dessa fall på
Långholmen, ej i Svea hovrätts egen förhörssal. Även
de civila tvistemål, i vilka förhör hållits, ha i
hög grad varierat: utom vanliga kravmål har
det varit mål angående skadestånd, borgen,
hyra, arrende, fastighetsköp, testamente, gåva,
ombordläggning av fartyg etc. Av två
försäkringsaktiebolag mot riksgäldskontoret instämda
följdmål till de s. k. guldklausulmålen ha
handlagts i denna ordning. De civila besvärsmålen
ha till största delen varit av familjerättslig
251
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
