Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1938 - Oceanytans höjdväxlingar och Nordens nivåförändringar, av Lennart von Post - Den moderna ordningsteologien, av Hj. Lindroth (Uppsala)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORDNINGSTEOLOGI
sådana mått för en fortlöpande serie av platser
med mycket olika landhöjningsintensitet, får
man ett säkert grepp också på de eustatiska
nivåförändringarna. Man kan dels för varje
höjning eller sänkning av havsytan beräkna
dess storlek vid en landhöjningsintensitet =
noll, d. v. s. dess absoluta belopp, dels för varje
tidpunkt bestämma vattenhöjden i förhållande
till den nuvarande. Därmed är slutmålet nått:
kurvan för världshavets höjdförändringar
under sen- och postglacial tid är fastställd.
I den mån förändringar av
oceanbassänger-nas rymd icke inverkat, skulle växlingarna i
deras vattenhöj d vara genomsnittsuttryck för
klimatvariationerna på jordklotet som helhet
betraktat, om icke den antarktiska
kontinentens ismantel på grund av sin överväldigande
ytvidd så helt behärskade den nuvarande
kontinentala vattenupplagringen genom
landisbildning. Men icke dess mindre blir det
klimathistoriska generalschema, som en eustatisk
nivåförändringskurva utgör åtminstone för de
äldre skedena med mera utbredda landisar, en
utomordentligt värdefull bakgrund och
utgångspunkt för tolkningen av alla lokala
klimatväxlingar. Visar det sig t. ex., att Europas
postglaciala skogshistoria står i klimatisk
samklang med fluktuationerna i jordklotets
land-isbalans, så är det uppenbart, att vår världsdels
klimatutveckling icke får diskuteras som en
fristående företeelse — reglerad t. ex. av
Golfströmmen — utan att den är ett led i en
planetarisk process med planetariska orsaker. Skulle
ett motsatt förhållande fastslås, bleve
åtminstone de närmaste orsakerna att söka i de
faktorer, som närmast reglera Europas klimat.
Genom Viskaundersökningen blir det
eventuella sambandet direkt fastställt, bl. a. därigenom
att pollenanalysen ingår som ett huvudled i
tidsbestämningen av observationsmaterialet.
Men räckvidden är ännu större. Bli
världshavens höjdväxlingar kända och tidsbestämda,
har man ju däri ett kalendarium, som ligger
tillgängligt invid varje havskust på jordklotet.
I praktiken kan det bli mer eller mindre svårt,
ibland omöjligt, att utnyttja det, t. ex. då lokala
jordskorperörelser av det ena eller andra slaget
stört normalutvecklingen eller då de äldre
strandnivåerna ligga under havsytan. Men i
många fall komma utan tvivel de svenska
tidsbestämningarna att kunna överföras på
både naturhistoriska och kulturhistoriska
utvecklingsförlopp i transoceana länder. Detta
får en ännu större betydelse, när Gerard De
Geers absoluta geokronologiska tidskala blivit
sammankopplad med de svenska
pollendiagrammens relativa tidssystem. Och arbetet
härpå har just nu fullbordats på Stockholms
högskolas geologiska institution.
Den fördjupade kunskap om de senkvartära
nedisningsförhållandena på jorden, som den
definitiva eustatiska kurvan skulle skänka,
behöver knappast framhållas. Lennart von Post.
den moderna
ordningsteologien.
i.
Termen »ordningsteologi», »Theologie der
Ordnungen», är präglad inom tysk forskning.
Och vad som rymmes under nämnda term hör
till det mest uppmärksammade inom det
evangeliska Tysklands nutida systematiska teologi.
Behandlingen av »ordningarna», d. v. s. olika
former för mänskligt samfunds- och
gemenskapsliv, förekommer speciellt inom sådana
riktningar, för vilka det blivit angeläget att
komma till rätta med problem, som uppstått
i samband med den nationalsocialistiska
revolutionen och »tredje riket», men är dock icke
begränsad till vissa teologiska riktningar i
Tyskland och icke ens till tysk teologi över
huvud. Långt utanför Tysklands gränser utgör
behandlingen av ordningarna en viktig
beståndsdel i modernt systematiskt-teologiskt
259
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>