Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1938 - Sjösjukan, av C.-O. Nylén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖSJUKA
anses typisk för inneröresvindel. Föremålen
dansa nämligen då runt framför ögonen, eller
kroppen roterar, om man blundar. I stället
har den sjösjuke ofta endast en viss
osäkerhetskänsla.
Alla dessa nu omnämnda psykiska, fysiska
och sensoriella symtom kunna ju förekomma
hos en och samma människa, som lider av en
svår sjösjuka. Vanligare är dock lyckligtvis,
att det ena eller det andra är förhärskande.
Eftersom sjösjuka av allmänheten vanligen
anses som ett kännetecken på svaghet och en
brist på energi, anstränga sig de flesta
passagerare att dölja sin indisposition så länge
som möjligt. Men deras allmänna tillstånd
står ofta i motsatsförhållande till deras försök.
Hos dem, som äro känsliga för sjön, blir allt
motstånd i längden lönlöst.
I det föregående har omtalats, att man förr
hade delade meningar om den verkliga eller
genuina sjösjukans uppkomstsätt.
Numera är man ense om, att den är en följd av
ett fartygs rörelser på vågorna. För
enkelhetens skull brukar man indela dessa i tre
huvudtyper:
I. Dykning: en rent upp- och nedgående
rörelse (bild 2).
II. Stampning: en rörelse omkring skeppets
tväraxel (bild 3).
III. Rullning: en rörelse omkring skeppets
längsaxel (bild 4).
Bild 2 visar hur fartyget i ena ögonblicket
befinner sig på vågkammen eller vågberget, i
andra i vågdalen. Teckningen nedtill i vänstra
hörnet åskådliggör hur skrovet tänkes
förflytta sig uppåt och nedåt från medelläget.
Bild 3 framställer hur »vikingaskeppet» möter
vågen och befinner sig på väg uppför, resp.
nedför vågkammen, något som teckningen
därunder också framhäver. Den helstreckade
svarta linjen är skeppets medelläge. Dess
mittpunkt, där de punkterade linjerna korsa
varandra, är skeppets tväraxel, omkring vil-
Bild 4. Rullning.
ken rörelsen vid stampning äger rum. Bild 4
slutligen är rullningen, som framkallas, då
fartyget får vågen mot långsidan. Ena ögonblicket
är fartyget på ena sidan om vågkammen och
4r-NFM38:4
277
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
