Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1938 - Toscansk gotik. Nya forskningar och en ny värdering, av Henrik Cornell - Transuranerna - en fortsättning av grundämnenas periodiska system, av Sv. B-r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRANSURANER
skulpturer äga en ofta expressiv, alltid
rytmisk rörelse. Hans arkitektoniska skapelser,
särskilt domkoret i Prato, förete också en
dynamisk anläggning, som helt skiljer dem
från Arnolfos lugnt vilande rum. Men även
Giovanni tar intryck av den italienska
traditionen, och den får ökad betydelse för honom
i hans ålders stil. Därpå tyda åtminstone de
antikiserande motiv, som han inför i sitt sista
verk, predikstolen i domen i Pisa. 1300-talets
fortsatta utveckling gick huvudsakligen i den
anda Giovanni Pisano tidigare givit uttryck åt,
d. v. s. den mer gotiska. Arnolfos anslutning
till den italienska traditionen och hans relativa
avoghet mot gotiken framstå onekligen som
ett förebud till den definitiva brytning med
den franska smaken, som på 1420-talet skulle
genomföras av Brunelleschi. Men det vore,
som ovan framhållits, alldeles orätt att i honom
och hans samtida framför allt vilja se
föregångare till ungrenässansen. Deras verk äga
i sig själva tillräcklig estetisk och historisk
betydelse för att kunna inordnas i den
italienska arkitekturens främsta led. Brunelleschi
och ungrenässansen ha icke tillnärmelsevis
samma betydelse. Först Michelangelo kan som
uppslagsgivande och nyskapande arkitekt tävla
med dem. Henrik Cornell.
TRANSURANERNA — EN
FORTSÄTTNING AV GRUNDÄMNENAS
PERIODISKA SYSTEM.
I det periodiska systemet äro som bekant
grundämnena ordnade efter storleken av
atomkärnans positiva laddning, vilken är en
hel-talig multipel av elementarladdningen och
praktiskt taget ensam bestämmer de kemiska
egenskaperna. Ämnen med samma
kärnladdning men olika atomvikt ha därför samma
kemiska egenskaper och inta samma plats i
det periodiska systemet; de betecknas som
isotoper av samma grundämne. Vid denna
anordning av ämnena återkomma periodiskt
med bestämda intervall ämnen med vissa
allmänna kemiska egenskaper; på en ädelgas
följer sålunda alltid en alkalimetall, därefter
en tvåvärd och en trevärd metall o. s. v. Vid
den vanliga uppställningen av systemet
skrivas ämnen med liknande egenskaper under
varandra i samma spalt, en spalt för varje
grupp. Då nya ämnen upptäckts, ha de ofta,
innan de fått självständiga namn, benämnts
efter närmast ovanför i samma spalt stående
element, föregånget av förstavelsen eka-.
Tills för några år sedan slutade systemet
av kända grundämnen med nr 92 uran. Med
ledning av Bohrs teori för det periodiska
systemet kunde man dock med stor sannolikhet
förutsäga de kemiska egenskaperna hos
eventuellt existerande ämnen med högre
kärnladdning (atomnummer). Då I. Curie och F. Joliot
1934 lyckades artificiellt framställa en rad nya
radioaktiva ämnen och Fermi kort därefter
fann, att neutronen var ett effektivt
hjälpmedel vid framställning av sådana ämnen, var
emellertid det uppslag funnet, som inom kort
ledde till upptäckten av en rad nya ämnen
utanför det periodiska systemets förutvarande
gräns. De nya aktiva ämnena kunna
visserligen — i likhet med många naturligt aktiva
ämnen — ej framställas i vägbara mängder,
men de kunna dock lätt påvisas och noggrant
mätas med hjälp av sin strålning. Härför har
den moderna experimentalfysiken högkänsliga
instrument, bland vilka Geiger-Müllers
räkne-rör och Wilsonkammaren särskilt användas
inom detta område. De stabila, inaktiva
slutprodukterna av de radioaktiva
omvandlingarna av de nya ämnena kunna däremot ej
påvisas. De olika ämnenas kemiska karaktär kan
ofta säkert bestämmas, t. ex. enligt en med
indikatormetoden (se Nordisk Familjeboks
Månadskrönika, sid. 218) analog procedur.
Inaktiva ämnen karakteriseras av sin atomvikt
och sitt atomnummer (dessa skrivas ofta som
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
