Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1938 - Hallwylska museet. Ett svenskt hem av hög standard från 1800-talets slut, av Johnny Roosval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALLWYLSKA MUSEET
berg, »Schloss Hallwil».
Släktens historia är intimt
förknippad med det schweiziska
landets, där en Hans von
Hall-wyl i de schweiziska krigen
mot Burgund intar en plats
som nationell frihetshjälte.
Hallwylarkivet, en
självständig avdelning inom
statsarkivet i Bern, och
Hallwylrum-met i Schweizerisches
Lan-desmuseum i Zürich, som
båda stiftats av Walther och
Wilhelmina von Hallwyl, ha
alltså ej blott ett
släkthisto-riskt utan även ett schweiziskt
och allmänt historiskt intresse,
Inom Hamngatan 4 är eljest, bland
konstgrupperna, måleriavdelningen den numerärt
starkaste och den som säkert kommer att
draga uppmärksamheten till sig — katalogens
grupper 31, 32, 33: Familjeporträtt, Övriga
målningar och Gravyrer. Samlingens kärna är
holländskt 1600-tal, med namn såsom
Ter-borch, van Goijen, Heda, Nicolas Maes o. s. v.,
vilka av ålder varit favoriserade i svenska
samlingar. En viss förkärlek, karakteristisk
för det rena samlareintresset, har
funnits för mera sällsynta mästares namn, vilka
också utgöra besökande specialisters
förtjusning. Pieter Janssens Elinga hör till dessa
(bild 2), samtidigt är han en av de mest
charmerande holländska interiörmålarna.
Lärjunge eller åtminstone starkt påverkad av den
store Pieter de Hooch, fyller han sina sirliga
Amsterdamvåningar med ett särskilt varmt ljus,
med en atmosfär, som doftar av hemtrevnad
och förfining. Av Hendrick Coster, som också
hör till de sällsynta fåglarna, äger samlingen
en bild (bild 3) av en sjungande flicka och
en flöjtblåsande gosse i ljussken, på
Rem-brandts sätt maskerat av en framsträckt hand.
Deras runda ansikten äro som klingande, blän-
samme arkitekt behärskade
Strandvägsarkitekturen sin värdiga avslutning mot väster,
liksom det i öster inledes med samme Clasons
Nordiska museum. Bland de mest fulländade
partierna i Hallwylska husets inre fäster man
sig vid portvalvet (bild 7), där en energiskt
och pittoreskt modellerad sidoingång leder upp
till kontorsdepartementet, belyst av en stolt
draklykta (av Alf Wallander), likaså vid stora
trapphuset, som från nedre hallen (bild 1) för
upp till piano nobile med putto-lyktor av
Wet-terlund. Övre hallen är på ett raffinerat sätt
beräknad på verkningsfulla inblickar mot de
angränsande salongerna, matsalen och trappans
porträttgalleri. I interiörerna äro inarbetade
diverse antika delar: väggpaneler, parkettgolv,
vägg- och takmålningar.
Som arkitekturhistoria kan också i viss mån
de i grupp 67: Jordfynd, beskrivna väldiga
modellerna av slottet Hallwil i Schweiz betraktas.
De stora slottsmodellerna erinra om den
vetenskapliga verksamhet, som igångsattes från
Hamngatan 4, utanför katalogverkets rayon.
Släktens stamborg har genom grävningar
grundligt utforskats, resultaten äro framlagda
i 5 volymer av framlidne professor Nils Lith-
Bild 2. Interiör av Pieter Janssens Elinga.
328
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
