Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1938 - Hallwylska museet. Ett svenskt hem av hög standard från 1800-talets slut, av Johnny Roosval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALLWYLSKA MUSEET
manbragta av den bekante forskaren i Kinas
äldre konsthistoria ingenjör Orvar Karlbeck.
Den vackra bronsspegeln på bild 6 är från
Tangperioden (618—906), och vi lära av
katalogen, att djuren, som galoppera omkring
sköldpaddan medsols, äro den kinesiska
zodiakens tolv utvalda, nämligen råttan, oxen,
tigern, haren, draken, ormen, hästen, fåret,
apan, tuppen, hunden och vildsvinet. Vilken
fart! Det är flygande galopp med alla fyra
benen i luften. Skrifttecknen i de hjärtformiga
bladramarna förkunna, att »Tingen bli klara,
och deras själ blir klar, spegelns rena substans
ger sanna bilder». En filosofisk ton klingar ur
den tusenåriga bronsen, skön av silvrig patina
och grön ärg. Professor Bernhard Karlgren,
Östasiatiska museets chef, har tolkat
samlingens skrifttecken, vilka på flera föremål
sträcka sig tillbaka till så uråldrig tid, att
knappast någon annan än just denne lärde skulle
kunnat tolka dem. Det är fallet med vissa
vapen, t. ex. ett svärd, »tillverkat (enligt sin
inskrift) av furst Tsie av Jo», ett furstendöme,
som enligt en viss auktoritet upphörde att
existera 622 f. Kr., varför svärdet skulle vara
äldre än detta datum, alltså motsvarande
svensk bronsålder.
Även grupperna 34, 35: Vapensamlingen för
Europa och den närmare Orienten, voro i
huvudsak skapade (med anlitande av
kammarherre Anton Ossbahrs råd, Livrustkammarens
dåvarande chef), då huset begynte byggas, och
fingo därför sin från början beräknade plats som
dekorerande bostaden. En 1600-talssadel
från Djursholms slott, omgiven av rustningar
från turkisk medeltid och tyskt 1500-tal, bildar
en mittaxel i monteringen, från vilken utgå
följder av väggarna täckande förråd av dolkar,
svärd, pistoler och bössor (bild 9). Bland
praktpjäserna märkas ett par ryttarpistoler, i
sitt dubbeletui, med rik ornering, bl. a. en
kamé med bröstbilden av konung Fredrik
Wilhelm I av Preussen. Piporna äro signerade
.....
Bild 5. Dansen, grupp i brons
av Ellen Roosval von Hallwyl.
av Stockmar, medlem av en sachsisk
konsthantverkaresläkt. Pistolerna ha ägts av
Fredrik II av Preussen.
Liksom porslin och kinesiska bronser har
silvret en skattkammare för sig. I denna grupp
42 märkes det sköna Amsterdamfatet från
Rembrandts tid av den berömde Luthma. I
samband härmed äro monterade grupperna
25: Familjens privata smycken m. m., vidare
36: Smycken m. m., d. v. s. sådana som inköpts
direkt till samlingen och vilka aldrig burits av
familjemedlemmar, 37: Allmoge- och
orientaliska smycken, 40: Emaljer (Limoges-arbeten
från 1500-talet), 43: Bestick, skedar m. m.,
samt 44: Kyrkliga konstföremål m. m., såsom
kalkar och ljusstakar. Slutligen en ansenlig
grupp 38: Föremål till personligt bruk, vari
t. ex. ingå 1700-talets snusdosor och luktflaskor.
Solfjäderssamlingen (grupp 39) har sitt sär-
331
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
