Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 / 387 (1938-1939) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Amerikanskt inflytande i svenska folkrörelser. Emigration - frikyrkorörelse - nykterhetsarbete, av Gunnar Westin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

präster från Sverige, men den
siste av den gamla
svenskhetens själasörjare, Nils
Collin, avled först 1831. Då hade
redan den stora svenska
1800-talsemigrationen sänt
sina första trevande
förposter till Amerika.

George Scott.

Robert Baird.

Redan under den gamla
svenskhetens tid hade
rapporter om det underliga
landet i väster nått Sverige,
dels genom prästernas
meddelanden till sina
överordnade och dels genom de
återkomna prästernas och
andra resenärers
beskrivningar. Av detta värdefulla material
trycktes åtskilligt, vilket spred kunskap och väckte
intresse. Särskilt värdefulla voro ett par
arbeten, som utkommo i mitten av
1700-talet: Åbo-professorn och Linné-lärjungen Pehr
Kalms reseberättelse i tre delar (1753, 1756,
1761) och Israel Acrelius’ beskrivning av de
svenska församlingarnas tillstånd (1759), vilket
han lärt känna genom några års prästerlig
tjänstgöring där borta. Det mesta av de
svenska prästernas korrespondens ligger emellertid
gömt i våra olika arkiv, och man kan tycka,
att en publicering av viktiga partier därav
också hade varit ett lämpligt inslag i det nu så
festliga firandet av 300-årsminnet.

Intervallen mellan den gamla och den nya
svenskheten i U. S. A. räckte i stort sett till
in på 1830-talet. Med detta årtionde började
intresset för Amerika växa, och efter ett par
tre decennier bröt den svåra »amerikafeber»
ut, som oemotståndligt utbredde sig över landet
och drev hundratusenden av vårt lands
arbetsdugligaste män och kvinnor över Atlanten.
Den politiska liberalismens fastare
framträdande genom Aftonbladet med dess små
själsfränder i landsortspressen och de religiösa
väckelsernas religionsfrihetskrav stegrade detta
intresse för Amerika. Detta är från och med
1830-talet lätt att konstatera. Det var också
nu, som Stockholms-köpmannen C. D.
Arfwedson publicerade sin reseskildring »Förenta
Staterna och Canada, åren 1832, 1833 och 1834»
(1835), sedan den året förut utkommit på
engelska. Vid samma tid utkommo också C. A.
Gosselmans »Resa i Norra Amerika» (1835)
samt en svensk översättning av C. von
Hauswolffs »Teckningar utur sällskapslifvet i
Nordamerikas Förenta Stater» (1835). Allt detta
hade sin del i det stegrade intresset för U. S. A.,
och genom de liberala tidningarnas beundran
för och beskrivningar av den i snabb
utveckling stadda demokratien i väster fick den
begynnande emigrationen nya inspirationskällor.

Under 1830-talet kom emellertid det
amerikanska inflytandet också på en annan väg
in i vårt land. Nykterhetssaken hade med den
engelske metodistpastorn George Scotts
ankomst till Stockholm sommaren 1830 blivit
särskilt aktuell. Genom hans medverkan
utgav överste C. af Forsell en på amerikanskt
material byggd skrift, »Underrättelse om de i
America nyligen stiftade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>