Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Amerika-Sverige - Amerikansk inverkan på svensk konst, av Johnny Roosval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trinity Church i Boston 1877, som ansluter
till sydfranska 1100-talskatedraler (bild 5).
Den »romanska pånyttfödelsen» dominerade i
hela nordöstra U. S. A. och spridde sig till the
Middle West samt även till San Francisco, tills
den omkring 1890 började avlösas genom en på
grekisk-romersk-italiensk renässansgrund
bottnande ny stil. Dit hörde Public Library i
Boston (bild 2), färdigt 1895, av Mc Kim, Mead and
White, en om Bibliothèque Sainte-Geneviève
i Paris erinrande byggnad, som reser sig
mittemot Richardsons Trinity Church, vid Copley
Plaza, som bl. a. genom dessa byggnader blivit
en av Amerikas vackraste platser. Denna
nyrenässans uppträder samtidigt med den första
stora vågen av skyskrapor. Public Library är
ett undantagsfall — Mc Kim and Whites
berömda skapelser äro eljest mest höghus, där
på ett glansfullt men förnuftsvidrigt sätt
florentinska palatsdetaljer blandas med de av
järn- och betongmaterialen givna klossformerna
(bild 1).
En tredje vid tiden för World’s Fair levande
arkitekturriktning var den Sullivanska. Den
uppstod i Chicago. Louis Sullivan var
Richardsons lärjunge, icke officiellt, men det framgår
av hans Auditorium Building i Chicago, där
det yttre är ett stycke romanesque revival. Det
inre är desto mer originellt Sullivanskt. Under
utförande av denna interiör vaknade hans
genius. Han predikade ett nytt
självständighetens evangelium. »Lägg av den gamla
romarmanteln», sade han, »vi vill ge Er en dräkt, vars
make var aldrig förut sedd, men som är
verkligen amerikansk och verkligen modern.» Han
predikade sanningskravet: »En
utställningsbyggnad skall icke inbilla åskådaren att hon
är marmor, nej, öppet och sant bekänna, jag
är gips.» Han gjorde estetisk spekulation
över ornament, i vilka han förenade geometrisk
kraft med levande omväxling i naturliga,
spirande växter. — Han skrev på Auditoriets
ornerade vägg: »O soft melodious Spring time,
first born of life and love», och ansåg, att han
skrev lyriska poem genom sina fina arabesker
(som vi med erkännande av hans stora
uppfinningsförmåga dock anse bottna i islamitisk
konst). I allmänhet tycks hans entusiastiska,
poetiska personlighet ha banat väg för hans
stil. Som aktuell byggare blev han dock med
åren allt mindre tagen i anspråk. Men han
fortsatte sin estetiska teoretisering, ständigt
beundrad av unga åhörare. Den mest
intresserade bland hans lärjungar är Frank Lloyd
Wright från Illinois, mästare till bl. a. det kända
Imperial Hotel i Tokyo. Han lägger breda,
platta band kring sina fasader i stället för
profilerade listverk. Han införde plana tak och
bemödade sig att låta ett hus vila i terrängen,
som om det hade vuxit där av sig självt. Han
lever ännu men stod redan på en höjdpunkt av
skaparkraft 1912, då en bok av honom —
»Sketches and executed Work» — publicerades i
Berlin. Den hade en betydande inverkan på
Europa. En amerikansk konsthistoriker
(Talmadge) säger: »första beviset på inflytande
från Amerika på Europa».
Detta var de tre riktningarna, som
kunde tävla om att ge Chicagoutställningen
form. Den italienskt renässansartade Mc Kim
and Whites segrade. Det blev bestämt, att
utställningen som helhet skulle få karaktär av
ett kejserligt Roma. Den romerska andan av
makt, av finansiell och territoriell storhet
passade den nationella amerikanska stoltheten.
Pantheonkupoler staplades över
Parthenonkolonnader i marmorimiterad prakt och med en
perfekt historisk kunnighet och effektfullhet
(bild 7). Beslutet träffade Sullivan mycket
hårt. Av hänsyn till hans stora anseende tillät
man honom dock att rita den stora
Transportation Building på sitt sätt. Det är som sig bör,
att den modernaste ritningen kom att innesluta
Amerikas, som sagt, mest originellt skapande
konstart, »kommunikationsarkitekturens»
rullande material (bild 6). Men Sullivans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
