Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 6. Juni 1938
- Amerika-Sverige
- Företagsekonomisk forskning i U.S.A. och Sverige, av Sune Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FÖRETAGSEKONOMISK
FORSKNING I U. S. A.
OCH SVERIGE.
När det i denna uppsats talas om
företagsekonomisk forskning, avses med ordet
»företagsekonomi» främst det läroämne eller
den grupp av läroämnen, vilka ingå i den högre
handelsundervisningen och vilka närmast
behandla det enskilda företagets ekonomiska
problem: dess finansiering och organisation,
dess produktion och försäljning, dess intäkter,
utgifter och resultat. Intresset för rent
vetenskapliga studier på företagsekonomiens område
gjorde sig betydligt tidigare gällande i Förenta
Staterna än i flertalet andra länder och har
även i fortsättningen varit mycket mera
livaktigt där än på andra håll. Den viktigaste
orsaken härtill är att söka i landets
synnerligen hastiga ekonomiska expansion. Ökad
konkurrens inom industri och handel och en
alltmer växande omfattning av affärsföretagens
storlek medförde mot 1800-talets slut en
förskjutning av uppmärksamheten från
näringslivets rent tekniska problem till dess
ekonomiska, beträffande såväl företagens produktion
som deras avsättningsförhållanden. Med
strävandena efter lägre produktionskostnader
följde en vetenskaplig analys av
produktionsprocessen och dess kostnadselement, och med
kravet på ökad avsättning följde ett allt
noggrannare studium av marknader och
försäljningsmetoder. Den alltmer tilltagande storleken och
komplicerade organisationen av de enskilda
produktionsenheterna och de ekonomiska
sammanslutningarna fordrade en ny typ av
företagsledare med en helt annan utbildning än den
gamle ägaren-företagaren, vilken ägde
personlig kontakt med och kännedom om sitt företags
alla delar. Liksom det alltmer ökade behovet
av skolade tekniker under 1800-talets senare
del gav upphov till tekniska högskolor,
medförde den ekonomiska utvecklingen en växande
efterfrågan på akademiskt utbildade
affärsledare.
Ehuru det vid Pennsylvania-universitetet på
initiativ av stålmagnaten Joseph Wharton redan
år 1881 inrättades en speciell avdelning för
handelsvetenskapliga studier (The Wharton
School of Commerce and Finance), var det
först omkring sekelskiftet som de amerikanska
universiteten började ägna ett mer allmänt
intresse åt utbildningen av framtida affärsmän.
År 1898 grundades alltså särskilda
handelsskolor vid University of Chicago och
University of California och det påföljande året
vid University of Wisconsin, New York
University och Dartmouth College. Dessa skolor
tillkommo vanligen på så sätt, att den redan
befintliga undervisningen i teoretisk ekonomi
utvidgades till att omfatta de mer tillämpade
ämnesområdena bankväsen,
företagsfinansiering och bokföring. Numera finnes intet större
universitet i Förenta Staterna, som ej har en
särskild företagsekonomisk avdelning, och vid
flera högskolor, såsom Harvard, Columbia och
Chicago, gives t. o. m. doktorsgrad inom den
företagsekonomiska ämnesgruppen. Antalet
studerande vid de företagsekonomiska
avdelningarna av amerikanska colleges och
universitet steg mellan 1915 och 1930 från omkring
9 000 till omkring 60 000 och torde i förhållande
till landets folkmängd för närvarande vara
vida större än i något annat land.
Även om denna utveckling har sin
huvudsakliga förklaring i den av den industriella
expansionen framkallade efterfrågan på mer
vetenskapligt utbildade affärsmän, måste den ses
mot bakgrunden av i Amerika rådande
folkpsykologiska och sociala förhållanden.
Avsaknaden av en gammal köpmanna- och
industriledarklass och friheten från traditioner gjorde
folk mer än i andra länder villigt att på alla
områden försöka nya män och nya metoder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0458.html
