Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1938 - Coloradoskalbaggen. En av potatisväxtens värsta fiender, av Olof Ahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
COLORADO SK ALBAGGEN
lands kustområden ha att vänta tämligen
allvarliga härjningar. I de inre områdena torde
skadorna få något lindrigare karaktär. En
ringa tröst är, att norra Svealand och framför
allt Norrland helt säkert icke komma att
drabbas av någon nämnvärd skadegörelse.
En verklig invasion av flygande
coloradoskalbaggar är emellertid icke omedelbart att
befara. Faran just nu består däremot i att vi
kunna få in såväl fullbildade skalbaggar som
larver eller puppor med importgods, framför
allt med levande växter, från t. ex. Belgien.
Vår import av belgiska växter är mycket stor
och innebär därför betydande risker, mot vilka
vi söka skydda oss bl. a. genom förbud mot
all import av växter, vilka härstamma från ort,
som ligger på mindre än 20 km avstånd från
plats, där coloradoskalbagge förekommer.
I början av år 1936 etablerades vid en
konferens i Bryssel ett internationellt samarbete i
syfte att finna en tillfredsställande lösning av
problemet om hur coloradoskalbaggen bäst
skall kunna bekämpas. De metoder, som
rekommenderades av konferensen, voro dels
upprepad besprutning av potatisblasten med
blyarsenat, dels upptagning och
oskadliggörande av potatisplantorna på respektive
fyndplatser i kombination med insamling av
skadedjuren genom uppgrävning och siktning av
jorden till visst djup samt slutligen begjutning
av fyndplatsen med råolja. Dessa åtgärder böra
upprepas i viss omfattning påföljande år, även
om inga skadedjur då anträffats.
För att i någon mån klargöra vad sådana
åtgärder betyda förtjänar följande exempel att
anföras. I Stade, som ligger några mil väster
om Hamburg, observerade man 1933 några
coloradoskalbaggar på tre smärre potatisodlingar.
För utrotningsarbetet där erfordrades en
arbetsstyrka, som vissa tider uppgick till
omkring 150 man, och kostnaderna för
arbetslöner, råolja, blyarsenat, redskap m. m. beräk-
nas för båda åren tillsammans ha uppgått till
omkring 175 000 Rmk. För denna summa
oskadliggjordes allt som allt 17 äggsamlingar,
18 puppor, 8 466 larver och 523 skalbaggar,
vilka alltså kostade tyska staten i det närmaste
20 Rmk stycket.
Där coloradoskalbaggen redan hunnit bli en
vanlig företeelse, såsom i Förenta Staterna och
Frankrike, måste man dock avstå från sådana
åtgärder som de nu nämnda och uteslutande
inskränka sig till besprutningar av blasten.
Båda metoderna ha emellertid stora nackdelar,
den ena är visserligen synnerligen effektiv
men ytterst dyrbar, den andra åter
jämförelsevis billig men samtidigt också mindre effektiv.
Man arbetar därför intensivt på att finna
andra utvägar. Synnerligen intressanta äro de
i Bordeaux av professor Feytaud och hans
medhjälpare utförda försöken att utnyttja
skadedjurets naturliga fiender, nämligen några
parasitflugor och rovskinnbaggar, vilka alla
införts från Nordamerika. Särskilt en av de senare,
Podisus maculiventris, tycks åtminstone i
laboratorieförsöken ha givit ganska lovande resultat.
Än mer intressanta äro kanske försöken att
genom korsning få fram en potatissort, som icke
angripes. Man har nämligen iakttagit, att
coloradoskalbaggen gör en viss åtskillnad t. o. m.
mellan olika Solanum-arter och låter somliga
vara alldeles orörda. I en del fall torde detta
bero på att de »resistenta» arterna innehålla
något skadligt ämne men oftast därpå, att de
sakna vissa för larvernas utveckling
nödvändiga ämnen. Dessa förhållanden ha särskilt
ingående studerats av professor Trouvelot i
Versailles, och på grundval av hans
undersökningar pågår för närvarande genom
fransk-tyskt samarbete omfattande korsnings- och
förädlingsförsök. Svårigheterna äro emellertid
både stora och många, varför det säkerligen
kommer att dröja länge, innan man börjar
nalkas målet. Olof Ahlberg.
496
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
