Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1938 - Lettlands näringsliv. Ulmanisregimens nationaliseringsprogram, av S. Bågstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LETTLAND
minoriteternas —■ framför allt tyskarnas och
judarnas —• stora inflytande på handel,
hantverk och industri brutits. Omedelbart
inflytande på näringslivet har staten skaffat sig
genom a.-b. Lettlands kreditbank (A. S. Latvijas
Kreditbanka) och a.-b. kooperativa förbundet
Turiba (Välstånd). Båda dessa företag intaga
en dominerande ställning och äro avsedda som
regeringens verktyg i omdaningsprocessen.
Lettlands kreditbank, som grundades i mars
1935, har numera ett aktiekapital på 40 mill.
lats (100 lats f. n. = 77,50 kr.) och står
under finansministeriets kontroll. Med
Kreditbanken äro Lettlands inteckningsbank och
Statens jordbruksbank associerade.
Kreditbankens uppgift preciserades först att gälla
saneringen av kreditväsendet genom
likvidering av de mindre affärsbanker och
kreditinstitutioner, som råkat i
likviditetssvårigheter. Sedan utökades dess
verksamhetsområde även till att omfatta industri och
handel: först fick banken rätt till likvidering av
svaga företag och uppköp av andra för
folkhushållet viktiga företag, senare utvidgades
befogenheten till rätt att själv grunda företag
inom industri och handel. Vidare skall
Kreditbanken arbeta för en rationalisering inom
handel och industri. Genom dessa
maktpå-liggande uppgifter blev Kreditbanken statens
viktigaste verktyg, som genomfört de mest
genomgripande reformerna inom näringslivet.
Då Kreditbanken grundades, funnos i
Lettland 15 affärsbanker med ett sammanlagt
aktiekapital av 22,5 mill. lats, i vilket utlandet
hade en andel av 15,3 mill. eller 68 %.
Samtidigt funnos i landet 30 ömsesidiga
kreditkassor, 16 kommunala kreditinstitut, 633
kooperativa kreditföreningar samt ett stort antal
små sparbanker. Vid utgången av år 1937
återstodo endast 7 affärsbanker med ett
sammanlagt aktiekapital av 56 mill. lats, varav
utlandet ägde endast 3,4 mill. lats eller 6 %.
Kooperativa förbundet Turibas verksamhet
gäller främst kooperationen och dess
samverkan med jordbruket. Bolaget är avsett som
grosshandelsföretag med den viktiga uppgiften
att främja statens ekonomiska politik, särskilt
jordbrukspolitiken. Av synnerlig vikt är också
uppgiften att distribuera förnödenheter till
jordbruket. Som ett konsumtionsföreningarnas
centralförbund skall Turiba verka för
kooperationens utveckling till att omfatta hela
landet, med minst en konsumtionsförening i varje
kommun och ett lämpligt antal i varje stad.
Turiba äger ensamrätt till import av
jordbruksförnödenheter samt rätt att grunda egna
industrier. Stiftelsekapitalet utgör 7 mill. lats.
Industrien är av ojämförligt större betydelse
i Lettlands näringsliv än handeln. 1935 voro
20 % av den arbetande befolkningen
sysselsatta inom handel och industri, därav omkring
14 % enbart inom industrien. Handel och
industri bidrogo då med 37,6 % till
nationalinkomsten, mot endast 32,6 % år 1929/30.
Industriföretagens antal var 1935 ej mindre
än 8 678, därav 6 372 eller 73 % med mindre
än 5 arbetare; endast 710 företag eller 8 %
hade mer än 20 arbetare per företag.1
Inom handeln voro förhållandena likartade.
I genomsnitt för hela landet funnos 1936 20
handelsföretag per 1000 invånare, men i de
större städerna fanns det ett företag per 25—30
invånare. Av sammanlagda antalet
handelsföretag, 39 238, tillhörde 22 655 den grupp, som
hade en årsomsättning på högst 10 000 lats,
och 13 821 företag hade en årsomsättning på
10 000—50 000; endast 528 hade en
årsomsättning på över 200 000 lats per företag.
De olika nationella minoriteterna hade en i
förhållande till storleken mycket stark
ställning inom handel och industri. Av Lettlands
totalbefolkning, 1,9 mill., utgöra letterna 75,5 %,
ryssarna 12,o %, judarna 4,8 %, tyskarna 3,2 %,
1 1938 infördes en bestämmelse, att arbetarantalet i
industrien ej får ökas utan särskilt tillstånd, närmast
för att jordbruket ej skall lida brist på arbetskraft.
515
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
