Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1938 - Mayaindianernas ruinstäder. Nyare utgrävningar i Chichen Itzá, av S. Linné - Nya nordiska neutralitetsregler, av T. G-l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEUTRALITETSREGLER
tiska spanska prästerna förstörde mayanernas
heliga böcker med resultaten av århundradens
forskningar i astronomi, historia och medicin.
Med stor energi utplånade de den högre
kulturens alster och bokstavligen topphöggo folket.
Gemene man kände föga prästernas och
vetenskapsmännens hemligheter, och deras ättlingar
i våra dagar stå därför helt okunniga inför
monumenten från deras förgångna storhetstid.
Den spanska erövringen resulterade ej blott i
kolonier, vilka förde en ständig ström av guld
till Spanien, utan även i förintandet av det
indianska kulturarvet.
Chichen Itzå var fordom en vallfartsort för
mayanerna, och dit nådde produkter från norra
Mexiko såväl som från Centralamerika och
Panama. Staden upplever nu en renässans.
Med såväl järnväg och automobil som med
flygmaskin vallfärda talrika turister till
»Mexikos Mecka». Ehuru de ej drivas av samma
bevekelsegrunder som de forna pilgrimerna,
ha de dock en känsla gemensam med dem:
vördnad och beundran för vad den religiösa
entusiasmen «hos ett stenåldersfolk förmått
skapa i ett pressande tropiskt klimat och utan
hjälp av drag- eller lastdjur, hjuldon och
maskinella anordningar. S. Linné.
Nya nordiska
neutralitetsregler.
De nya neutralitetsregler, som i Sverige
utfärdats genom kungl. kungörelsen den 27 maj
1938 innefattande vissa
neutralitetsbestämmelser, ersätta de regler i ämnet, som fastställdes
genom kungl. kungörelsen den 20 dec. 1912
med vissa bestämmelser rörande Sveriges
neutralitet under krig mellan främmande makter
och som ända sedan dess varit gällande. Av
sistnämnda omständighet framgår, att
neutralitetsregler av detta slag icke ansetts vara
oförenliga med Sveriges medlemskap av
Nationernas Förbund, vilket följer redan därav,
att de av förbundsakten följande
förpliktelserna till kollektiva åtgärder mot angripare
icke avse alla slag av krig utan endast de
enligt förbundsakten förbjudna krigen.
Den gren av neutralitetsrätten, som mest
tagit den allmänna uppmärksamheten i
anspråk, är otvivelaktigt den, som avser den
neutrala handelns och sjöfartens ställning i
sjökriget. De nu ifrågavarande
neutralitetsreglerna röra sig emellertid på ett helt annat
område, som man skulle kunna beteckna som de
neutrala staternas rättigheter och
skyldigheter. De ledande principerna i detta
regelkomplex, som tillhör ett relativt sent skede av
folkrättens historia, äro opartiskhet i
behandlingen av de krigförande samt de krigförandes
skyldighet att respektera neutralt territorium
och en däremot svarande skyldighet för de
neutrala staterna att förhindra, att deras
territorium blir skådeplats för krigshandlingar eller
bas för krigsoperationer. Reglerna komma
följaktligen att huvudsakligen röra sig om de
krigförandes styrkors och örlogsfartygs
tillträde till neutralt terrritorium, om
örlogsfartygens skyldigheter och rättigheter under
uppehållet därstädes o. s. v. Efter att ha
utvecklats på sedvanerättslig väg blevo
hithörande regler kodifierade vid fredskonferensen
i Haag 1907, nämligen genom den 5:e och 13:e
av de där antagna konventionerna, den förra
behandlande neutralitet under landkrig och
den senare under sjökrig. 1912 års
neutralitetsregler hade till huvudsakligt syfte att omsätta
13 :e Haagkonventionens bestämmelser i
svenska rättsregler.
Liksom de nordiska staterna ända sedan
1600-talet samverkat i fråga om hävdande av
den neutrala handelns och sjöfartens
rättigheter, blevo även reglerna om neutrala
staters rättigheter och skyldigheter föremål för
nordisk samverkan. Redan de under Krim-
523
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
