Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1938 - Radiumprisets växlingar. Upptäckten av kanadensiska fyndigheter sänker noteringen, av Sven Benner - Rätoromanskan. Det fjärde nationalspråket i Schweiz, av Paul Högberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTOROMANSK AN
ver, påträffades. Exploaterandet av
fyndig-heterna på platsen, nu känd som LaBine
Point, övertogs av Eldorado Gold Mines Ltd.
Detta företag byggde även en
raffineringsanläggning vid Port Hope i Ontario, öster om
Toronto, under ledning av den franske
kemisten L. Pochon. När radiumproduktionen
efter några års förberedelser kunde igångsättas
i stor skala, sjönk radiumpriset snabbt. Detta
är särskilt märkligt, då de kanadensiska
malmerna ge mindre radium än de belgiska eller
c:a 100 mg per ton och då transporterna bli
synnerligen dyrbara. Malmen fraktas nämligen
med flygmaskin 1500 miles till Edmonton i
Alberta och därifrån med järnväg till Port
Hope. Här utvinnas nu c:a 4 g radium per
månad, vilket torde överstiga den nuvarande
belgiska produktionen. Trots de höga
kostnaderna säljes detta radium för c:a 100 kr. per
mg. På grund härav har priset i Europa
sjunkit ännu mera; nyligen har radium offererats
till 65—70 kr. per mg. Uppgift saknas huruvida
i Kanada radiumproduktionen ekonomiskt
stö-des av silverutvinningen. Silvermalmen är i
varje fall ej så rik, att den fraktas med flyg;
den lagras under vintern och fraktas under den
korta sommaren på Mackenziefloden till havet.
Sänkningen av radiumpriset är ytterst
välkommen och kommer säkert att leda till ökad
användning av radium i kampen mot kräfta och
till förbättrade resultat. Priset är dock
fortfarande högre, än önskvärt vore. Detta motiverar
dock ej de priser, till vilka en härskara av
försäljare utbjuder radiumhaltiga preparat och
apparater av olika slag (tabletter, salter,
kompresser, drickapparater m. m.) till en lidande
mänsklighet, i det att de prisa sina varor som
botemedel mot praktiskt taget alla sjukdomar.
Preparaten innehålla visserligen i regel radium
men så litet (hundradels eller tusendels mg),
att värdet i allmänhet blott är en bråkdel av
en krona. Försäljningspriset kan vara tiotals
eller hundratals gånger högre. Det bör även
påpekas, åtminstone beträffande preparat för
invärtes bruk, att om de verkligen innehölle
radiumkvantiteter, som stode i rimligt
förhållande till försäljningspriset, så skulle de vara
synnerligen farliga att nyttja utan ordination
av i radiumbehandling utbildad läkare. En
okritisk användning skulle kunna medföra
svåra skador eller rentav döden.
Sven Benner.
RÄTOROMANSKAN.
DET FJÄRDE NATIONALSPRÅKET
I SCHWEIZ.
Enligt förbundsaktens 116:e paragraf äro
tyskan, franskan och italienskan erkända som
likvärdiga nationalspråk i Schweiz med de
konsekvenser, som därav följa, nämligen att
alla dekret, lagar och förordningar, utfärdade
av de federala myndigheterna, skola avfattas
på dessa tre språk, förutom att de få användas
vid överläggningarna i förbundsrådet,
förbundsförsamlingen och förbundsdomstolen och
i den militära undervisningen. Genom beslut
av förbundsförsamlingen har nu också
rätoro-manskan eller rätiskan tillerkänts samma rang
och värdighet av nationalspråk och därmed ett
gammalt önskemål av en språkminoritet i den
största av Schweiz’ kantoner, Graubünden,
förverkligats.
Praxis i kantonala ärenden på detta
flerspråkiga område har hittills varit, att
språkmajoriteten varit bestämmande, t. ex. i fråga
om domstolsförhandlingar och skolväsen.
Advokater använda dock tyska även inför
romanska domstolar, men i regel föras
förhandlingar och avkunnas domar i Oberland i västra
Graubünden på tyska, i Engadin däremot på
romanskt språk. Svårigheter uppstå
naturligtvis vid språkgränserna, men där har frågan
lösts så, att de olika dialekterna betraktas
som likvärdiga. Den fria utvecklingen av den
526
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
