- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
528

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1938 - Rätoromanskan. Det fjärde nationalspråket i Schweiz, av Paul Högberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RÄTOROMANSK AN

bünden utan även landet norr om Chur nedför
Rhen till Bodensjön samt västerut till Glarus,
och åt öster sträckte det sig över Vorarlberg
och Tyrolen ända upp i Sydbayern samt över
Friuli, där ännu i dag tynande rester finnas
kvar. Efter västromerska rikets undergång på
500-talet har rätiskan steg för steg
undanträngts från väst- och nordgränsen av tyskan
(alemanniskan och bayerskan), och man kan
konstatera, att denna förtyskning redan på
1100-talet nått själva Graubünden genom tyska
militärposter eller invandring av klosterfolk,
borgare och bönder. Från den tiden, början av
1100-talet, daterar sig den äldsta språkliga
uppteckningen på rätiska, en interlinearversion
på 14 rader i en handskrift från Einsiedeln,
innehållande en pseudo-augustinsk predikan
(»Homilia de sacrilegiis»), där alltså ett försök
gjorts att mellan raderna prestera en
forn-rätisk översättning, uppblandad med latinismer.

I och med 1200-talet kan således t. ex. Chur,
Davos och Arosa betraktas som tyska, även
om man ännu omkring 1300 talade romanska
i Rhendalen från Tamins till Maienfeld,
Prä-tigau och Schanfigg dock först i nyare tid.
Över huvud taget tycks reformation eller
mot-reformation ha spelat en viss roll för olika
landsdelar, vilket visar sig i Rhendalen, där de
protestantiska byarna lättare dukat under för
tyskan än de katolska. Fullständigt förtyskade
samhällen påträffas på i övrigt rätiskt område,
t. ex. Tschappina, Masein, Thusis,
Rothenbrun-nen, Fürstenau och Sils (Domleschg), vilket
sistnämnda ännu i början av 1800-talet var en
rätisk by. Även där rätoromanskan får anses
allenahärskande både privat och officiellt,
spåras den tyska infiltreringen i det lexikaliska
materialet och i satsbildningen. Som ett
drastiskt exempel från våra dagar på dessa
germanismer eller »tiarms jasters» (främmande
uttryck), som även bildade personer kunna
göra sig skyldiga till, kan citeras en passus
ur en debatt i kantonrådet: »lig Satz digl miu

Signer Gegner ei bucca richtigs» (Min herr
motståndares påstående är ej riktigt). Dylika
visserligen individuella friheter av en förtyskad
roman äro naturligtvis förkastliga, då
rätoromanskan har fullt adekvata uttryck i
»propo-siziun», »adversari» och »dretg», men å andra
sidan finnas många tyska ord, som sedan
1500-talet eller tidigare vunnit burskap i språket.

Ännu raskare skedde germaniseringen i
Vorarlberg och Tyrolen, där rätoromanskt
språk nu talas endast i sidodalarna kring
Sella-gruppen (Ober-Fassa, Gröden, Abtei,
Enne-berg), och förtyskningen spred sig även
öster-ifrån, från den österrikiska Inndalen in i det
annars obesmittade Graubünden, där t. ex.
Samnaun övergav rätiskan först på 1800-talet.
Söderifrån undanträngdes dessutom
rätoromanskan av de besläktade italienska
dialekterna, lombardiskan i sydväst (Graubünden)
och venetianskan i sydöst (Tyrolen). De på
Graubündens sydgräns liggande Mesocco,
Bre-gaglia och Poschiavo kunna nu betraktas som
mera italienska än rätiska dalgångar, och på
Tyrolsidan finnas rester kvar endast på vissa
platser som Val di Sole, Val di Non,
Giudi-caria, Livinallongo, Ampezzo förutom i Friuli
(provinsen Udine).

Det rätoromanska språkområdet på
schweizisk mark i Graubünden omfattar således
huvudsakligen Vorderrhein, Domleschg,
Hein-zenberg, Schams, Albuladalen, Ober- och
Unterhalbstein, Engadin och Münstertal, en
sammanhängande sträcka utefter övre Rhens
och Inns floddalar från S:t Gotthard till Ortler.

Orsaken till denna germaniseringsprocess,
som först med 1800-talet och anslutningen till
Schweiz blivit kritisk för Graubündens
romaner, är naturligtvis först och främst den
numerära underlägsenheten, men därtill ha
självfallet även bidragit en nyare tids
kommunikationsmedel, som brutit den forna
isoleringen. Det ekonomiska och kulturella
trycket utifrån ökades ej blott på Schweiz i dess

528

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free