Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1938 - Tyska filmakademien. Ett universitet för praktisk forskning, av Gösta Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FI LM AKAD E Ml
Aufgaben». Speciell vikt kommer att läggas
vid den praktiska utbildningen, och som lärare,
föreläsare och handledare vid kurser och
seminarieövningar komma i så stor
utsträckning som möjligt praktiskt arbetande filmmän
att anlitas. Akademien förbinder sig
emellertid inte på förhand att skaffa alla dem, som
med godkända examina genomgå dess kurser,
avlönade praktiska anställningar. I realiteten
torde så emellertid ske.
Vid sidan om sin rena
utbildningsverksamhet kommer akademien emellertid även att
ägna sig åt rent vetenskapliga forskningar, och
dess blivande professorer äro skyldiga att
bedriva vetenskapliga undersökningar i samma
utsträckning som deras kolleger vid de tyska
universiteten. Alla mera betydande
forskningsresultat skola tryckas och offentliggöras genom
akademiens försorg. Endast akademiens namn
samt frånvaron av doktorsdisputationer och
akademiska examenstitlar skiljer alltså den
tyska filmakademien från andra tyska
universitetsanstalter. Men doktorsavhandlingarna och
filmkandidattitlarna komma väl vad det lider!
Akademiens elever, som komma att vara
jämställda med studenterna vid de andra
högre läroanstalterna, indelas i
Akademie-schüler och Akademiehörer. Undervisningen
är praktiskt taget helt inriktad på de förra.
De senare få, dock med vissa inskränkningar,
endast åhöra föreläsningarna samt vissa
kurser och praktiska övningar. Det förefaller, som
om man härvidlag huvudsakligen tänkt på
äldre personer, vilka redan längre eller
kortare tid varit verksamma inom filmbranschen.
En Akademiehörer får nämligen ha ett
borgerligt yrke vid sidan, vilket däremot inte en
Akademieschüler får ha.
Utbildningen är tvåårig och delas på fyra
terminer. Den första och tredje börja den 15,
resp. den 1 april, de två övriga den 1 nov. Vid
inträdesansökningen, till vilken bl. a. skall
fogas intyg om arisk härstamning enligt den
Kulturfilminstitutet i fågelperspektiv. I bakgrunden
t. v. ataljéanläggningar för filmupptagningar av djur
och växter. Foto Ufa.
tyska tjänstemannalagens fordringar, skall den
sökande bestämma sig för vilken fakultet han
önskar tillhöra och vilket ämne han vill
specialisera sig på. Läroplanen omfattar nämligen
tre fakulteter: en konstnärlig, en teknisk och
en organisatorisk. Till den konstnärliga höra
de som önska utbilda sig till skådespelare,
musiker, maskörer, kostymtecknare,
trickfilmtecknare, dekorationsmålare, arkitekter,
manuskriptförfattare, kompositörer och
regissörer. Inom den tekniska fakulteten rymmas
bild- och ljudfotografer, kamera- och
tontekniker, biografmaskinister och -tekniker,
labo-ratorie- och kopieringstekniker, filmklippare,
trickfilmfotografer, belysningsmästare, tekniska
inspelningsledare och en del tekniska
specialarbetare. Den organisatoriska fakulteten
slutligen omfattar utbildning av produktionsledare,
filmjurister, biografledare, publicity-män,
reklamfilmproducenter samt affärsmän inom
branschen.
Avgifterna vid akademien äro lika för alla
Akademieschüler: 2 500 riksmark allt som allt
för den tvååriga utbildningen. För en
Akademiehörer äro kostnaderna 500 riksmark.
575
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
