Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1938 - Statsskattereformen. Ett viktigt beslut av 1938 års riksdag, av Martin Lembke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATSSKATTEREFORMEN
från 2% i skiktet 8 000—10 000 kr. upp till
28 % för den del av det beskattningsbara
beloppet, som överskjuter 200 000 kr.
Den särskilda förmögenhetsskatten är fast
och träffar förmögenheter över 20 000 kr. Den
börjar med 1 promille i lägsta skiktet (20 000—
40 000 kr.) och slutar med 6 promille, vilken
skattesats avser beskattningsbar förmögenhet
i vad den överstiger 1 mill. kr. Särskild regel
rörande reduktion av skatten har givits för
det fall, att den skattskyldiges inkomst
understiger 3 % av förmögenheten.
Man frågar sig naturligtvis vilka verkningar
det nya skattesystemet kommer att få för den
enskilde skattedragaren. Svaret är icke så
lätt. Ingen kan väl nu säga vilken
uttagnings-procent av bottenskatten, som kommer att
fastställas nästa år, långt mindre hur det blir
de följande åren. Det beror ju i första hand
på sådana faktorer som
konjunkturutvecklingen samt storleken av de statsutgifter, som
anses böra täckas med direkta skatter. Att
borttagandet av den kommunala
progressivskatten får mycket olika verkningar i olika
kommuner har redan framhållits.
Omläggningen av familjebeskattningen inverkar också.
Men bortsett från allt detta torde man
kunna säga, att i stort sett avsetts en
fördelning av skattetrycket mellan
skattskyldiga i olika inkomstskikt, som motsvarar vad
som i detta avseende gällt åren 1936 och 1937.
För beskattningsbara belopp över c:a 30 000
kr. uppkommer dock viss skatteskärpning.
För mycket stora förmögenheter lindras
förmögenhetsbeskattningen i någon mån, likaså
för mindre förmögenheter (upp till c:a 30 000
kr.). Genom de helt ändrade principerna för
förmögenhetsbeskattningen kommer i olika
individuella kombinationer av inkomst och
förmögenhet ofta icke obetydlig skärpning eller
lindring av skatten att inträda. Det har
sålunda icke kunnat undgås, att skatten blir
något högre än nu för ägare av medelstora förmö-
genheter, vilkas inkomster äro relativt låga utan
att dock vara så små, att rätt till reduktion
av skatten inträder. När det gäller att
bedöma skattesystemets verkningar, bör man
slutligen ej glömma betydelsen av att skatten
uppdelats i en fast och en rörlig del.
Därigenom att för högre inkomsttagare största delen
av skatten bindes i den fasta tilläggsskatten,
blir vid en försämring av budgetläget
skattehöjningen för dem relativt måttlig. Under det
att vid en höjning av utdebiteringen från 100
till 130 % av grundbeloppet skattskyldiga med
beskattningsbart belopp, understigande 8 000
kr., få sin skatt höjd med 30 %, stannar t. ex.
ökningen vid ett beskattningsbart belopp å
20 000 kr. vid 19,6% och vid 100 000 kr. vid
9,4 %. Det är naturligt, att hänsyn till denna
verkan av systemet tagits vid avvägningen
mellan skatteskalorna för bottenskatten och
tilläggsskatten.
För familjebeskattningen innebär
riksdagsbeslutet stora förändringar. Under senare tid
har rått en allmän mening därom, att den
nuvarande skattedifferentieringen efter barnantal
icke är tillfredsställande och att ytterligare
lättnad i beskattningen bör beredas
familjeförsörjare och särskilt sådana med flera barn.
Den förskjutning av skattebördan från
familjerna till ensamstående skattskyldiga, som nu
kommit till stånd, kan synas relativt
obetydlig; i förhållande till vad som nåtts vid
tidigare reformer på området äro dock de vunna
resultaten icke ringa. Skattelättnaden för
familjerna har sålunda beräknats uppgå (å
1936 års skatteunderlag) till c:a 12,9 mill. kr.;
av detta belopp skola c:a 9,2 mill. kr. tagas
igen av ensamstående skattskyldiga
Det gällande systemet med skattefria avdrag
har i princip bibehållits. Omregleringen av
avdragen har i stort sett gått ut på att
grundavdragen något minskats, under det att
familjeavdragen för hustru och barn höjts, varvid
609
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
