Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1938 - Frälsningsarméns genombrott i Sverige. Till hundraårsminnet av Hanna Ouchterlonys födelse, av Evald Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄLSNINGSARMÉN
Bramwell Booth (1890). Jenny Swenson. E. Hellberg (1880-talet).
metodismen ha de ur tidigare väckelserörelser
framgångna svenska religiösa samfunden med
sin utpräglade decentralisation ett starkt
släkttycke med liberalismen i ekonomi och politik.
Frälsningsarmén åter framträder icke blott i
tiden som en parallellföreteelse till
socialdemokratien och trusterna. De äldre
väckelsesamfunden hämtade sin största kraft ur den nya
medelklass, som bars upp av
industrialiseringens flodvåg tidigare än arbetarna;
Frälsningsarmén rekryterades förnämligast ur den
senare klassen, samtidigt som denna
organiserade sig ekonomiskt och politiskt.
Rekryteringen stämde överens med William Booths
avsikter; hans propaganda var inriktad på
proletariatet och brukade i mycket samma
medel som socialdemokraternas: färgstarka fanor,
hornmusik, marscher, sånger i ständig
upprepning.
Det var genom sina metoder
Frälsningsarmén bröt igenom i Sverige, och det var genom
sina metoder, som den väckte uppseende och
eggade till opposition. Icke genom sin lära —
i varje fall inte i någon högre grad. Endast
genom sin betydelse för Hanna Ouchterlony per-
sonligen har arméns teologi spelat någon
avgörande roll i dess svenska historia. Vad som
framför allt grep henne i Bramwell Booths
förkunnelse var nämligen salvationismens
helgelselära, vilken är ett arv från metodismen. Att
människan redan i detta livet kan nå en
fullständig frigörelse från synd — med denna lära
kom Hanna Ouchterlony först genom Bramwell
Booth i verklig kontakt, trots att hon slutit sig
till läsarna under metodistisk påverkan (1875).
Själv predikade hon sedermera ivrigt helgelse.
Den svenska salvationismen visade väl som
helhet knappast samma iver, men den teg inte
heller. Det fanns möjligheter till en skarp
sammanstötning med den lutherska
ortodoxien, som bestämt förnekar, att människan
kan bli syndfri på denna sidan graven. Men
Frälsningsarméns helgelsepredikan var så föga
teologiskt preciserad och den stränga
lutherdomens juridiskt abstrakta
rättfärdiggörelse-lära så tillbakaträngd genom den tidigare
folkväckelsen, att motsättningen inte ledde
till några renlärighetsfejder att tala om. Ej
heller vann Frälsningsarmén i Sverige genom
sin helgelselära eller andra speciella läror i
632
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
