Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1938 - Tekniska skolan i Stockholm. Genomgripande förändringar i organisationen, av Fr. Sandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISKA SKOLAN
utvecklats, och lärjungeantalet har tidvis
överstigit 2 000.
Hittills har skolan omfattat en teknisk
afton- och söndagsskola, en teknisk skola för
kvinnliga lärjungar, en högre konstindustriell
skola, omfattande en avdelning för utbildning
av lärare i teckning och välskrivning, en
byggnadsyrkesskola samt en maskinyrkesskola. I
många år har emellertid Tekniska skolans
organisation ansetts föråldrad, och åtskilliga förslag
ha framställts till dess nyordnande. Under
senare år har önskan om skolans omdaning starkt
påverkats av behovet av en teknisk läroanstalt i
Stockholm, motsvarande de ovannämnda
tekniska läroverken, och även behovet av en
tidsenlig läroanstalt för konstindustrieli
undervisning har allt starkare framträtt.
År 1934 fullbordades en av Stockholms stad
igångsatt utredning angående omorganisation
av skolans maskin- och byggnadsyrkesskolor,
och staden begärde hos Kungl. Maj:t åtgärder
för förslagets realiserande. Enligt detta förslag
skulle de nämnda båda yrkesskolorna ombildas
till att omfatta dels en statlig teknisk
läroanstalt för fackskole- och gymnasieutbildning
för de maskintekniska, elektrotekniska och
byggnadstekniska facken, dels en kommunal
aftonskola för en på enklare teoretisk grundval
byggd fackutbildning för olika yrkesområden.
För 1938 års riksdag framlade Kungl. Maj:t
ett i enlighet med skolöverstyrelsens tillstyrkan
modifierat förslag om de båda yrkesskolornas
ombildning till ett tekniskt gymnasium, för
närvarande inriktat på maskin- och
byggnadsteknik, framdeles även på elektroteknik,
varjämte förutsättes, att en kommunal
statsunderstödd aftonskola kommer till stånd. Förslaget
bifölls av riksdagen.
De återstående delarna av Tekniska skolan
behövde också omorganiseras, och chefen för
ecklesiastikdepartementet tillkallade med Kungl.
Maj:ts bemyndigande i maj 1936 sakkunniga
för att avge förslag härtill samt till utbildning
av lärare i slöjd för gossar och i teckning. De
sakkunniga, undervisningsrådet N. Fredriksson,
ordförande, slöjdläraren K. B. Börjeson,
professor O. Hjortzberg, fil. dr Å. L. Stavenow och
teckningsläraren fil. dr C. Werner, ha nyligen
avgivit betänkande med förslag beträffande
omorganisationen av skolan (Sveriges
Offentliga Utredningar 1938: 8) och komma att senare
fullgöra återstoden av sitt uppdrag.
De sakkunniga anse, att de delar av den
tekniska afton- och söndagsskolan, som avse
yrkesområden liknande maskin- och
byggnadsyrkesskolornas och som återstå efter dessa
skolors ombildning, böra avvecklas och att
Stockholms stad bör anordna erforderlig
aftonundervisning i konsthantverksyrken. Aftonskolan
anses nämligen huvudsakligen tjäna stadens
intressen. Skolan för kvinnliga lärjungar
föreslås bliva statlig och göras tillgänglig även för
manliga lärjungar. Den skulle såsom en lägre
kurs förenas med den högre konstindustriella
skolan, vilken föreslås bli bibehållen i
moderniserad form och vara avsedd att utbilda dels
konstförfarna specialarbetare, dels verkmästare
och förmän, dels konstnärliga krafter med
självständigt skapande förmåga och dels
försäljare. Skolans uppgift skulle främst vara
smakbildande. För inträde böra fordras
kunskaper, motsvarande realexamen,
åtminstone i modersmålet, ett främmande språk,
fysik, kemi samt välskrivning, teckning och
slöjd. Utpräglad konstteknisk begåvning bör
kunna uppväga bristande teoretiska kunskaper.
En förutgående praktik under minst två år
förutsättes. Den normala studietiden beräknas
till tre år, av vilken tid ett år skulle omfatta
en förberedande kurs, som kunde utelämnas
av den, som redan skaffat sig motsvarande
kunskaper och färdigheter, men vilken kurs
ensam för sig skulle kunna bli värdefull
föl-lärlingar inom konstyrkena m. fl. samt som
förberedelse för inträde i Konsthögskolan. Vid
läroanstalten skulle även kunna i mån av
659
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
