Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1938 - Germanistisk forskning med nya signaler. Kristendomen och den germanska anden i nutida tysk ideologi, av Helge Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GERMANISTIK
synagogsmoralen fördärvade den fria
germanska anden.
Så långt Kummer. Det är uppenbart, att en
så outrerad mening om den germanska
religions- och kulturhistorien icke i alla delar kan
vara i överensstämmelse med den bild vi på
grundval av det tillgängliga källmaterialet
kunna skaffa oss. Nu är till yttermera visso det
källkritiska problemet på den nordiska
religionshistoriens område mycket ömtåligt, på
grund av att samtliga litterära källor äro
nedskrivna först under kristen tid, om än själva
traditionselementet oftast härstammar från
hednisk tid. Redan härigenom borde själva
källmaterialet inbjuda till försiktighet; i stället
får det ofta tjäna till underlag för teorier, vilka
ytterst icke höra hemma under vetenskapen.
I den tyska kulturdebatten i våra dagar
spelar »den nordiska tanken» en viktig roll.
Kummer har också sedan några år tillbaka utgivit
en vetenskaplig skriftserie (i delvis populär
form), »Reden und Aufsätze zum nordischen
Gedanken», som redan utkommit med ett
fyrtiotal nummer, där han och hans medhjälpare
söka giva de vetenskapliga bevisen för den
germanska andens företräden.
Denna kristendomsfientliga, av
värdesynpunkter behärskade vetenskapliga forskning,
som Kummers författarskap på ett så
iögonenfallande sätt givit uttryck för, har fått sin mest
uppmärksammade manifestation i den under
Berlinprofessorn Gustav Neckels namn
utgivna skriften »Das Schwert der Kirche und
der germanische Widerstand», ingående i den
nyssnämnda skriftserien. Arbetet har väckt
enormt uppseende genom sin fräna, polemiska
ton och utgör i sin helhet ett våldsamt angrepp
på kristendomen i den fria forskningens namn.
De fem författare, som jämte Gustav Neckel
bidragit till detta verk (G. Sass, K.
Rosenfel-der, H. Reier, B. Kummer, prins Friedrich
Wilhelm av Lippe), ha speciellt inriktat sig på
att ur de isländska sagorna och den medeltida
krönikelitteraturen söka samla bevis för
tvångs-och våldsmissionering under Karl den store och
Olav Tryggvason. Rent principiellt kan man
fråga sig om denna värdebestämda och minst
av allt förutsättningslösa forskning hör hemma
under vetenskapen, men då den dels
framträder med vetenskapliga anspråk, dels har till
upphovsmän forskare av betydande
vetenskaplig kapacitet och dels har bidragit till att
aktualisera de vetenskapliga problemen, kan man
under inga förhållanden förbigå den med
tystnad.
Av mera kända vetenskapsmän, som stå
denna fraktion inom den tyska germanistiken nära,
kan nämnas F. K. Günther, vilken i likhet med
prins Friedrich Wilhelm av Lippe betonar den
rasbiologiska sidan av saken och gör gällande,
att kyrkan genom sin individualiserande
människouppfattning förstört den sociala
omvårdnaden om rasens renhet och bestånd, som i den
förkristna germanska världen varit ett
utmärkande drag och som i vissa riter, såsom barns
utsättande, haft nästan religiös innebörd.
Odenstron, tidigare i korthet omnämnd, har
varit föremål för flera utredningar, bland annat
av Martin Ninck, vilken även i samband
härmed i nygermanistisk anda tagit ställning till
frågan om kristendomens inflytande på den
tyska kulturen. Man må dock akta sig för att
tala om en andlig likriktning i Tyskland,
framför allt då det gäller vetenskapen. De nya
signalerna inom germanistiken blåsas icke över hela
linjen. Kummers teser ha blivit föremål för
temperamentsfull motsägelse från flera håll,
bl. a. av professor Otto Höfler, välkänd i
Sverige från sin lektorstid i Uppsala för några år
sedan.
Än starkare motstånd har kommit från
ger-manisten Walter Baetke, vilken i flera
vederhäftiga arbeten sökt beskriva den nordiska
hedendomens egenart. I sitt huvudarbete, »Art
und Glaube der Germanen», ställer Baetke
frågan om det nordiska religionsskiftets orsaker
710
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
