Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1938 - Köpenhamns universitetsbiblioteks nybyggnad. Nordens nyaste byggnad för ett vetenskapligt bibliotek, av Svend Dahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frånsett fackbiblioteken — endast uppvisa två
helt nya byggnader under de senaste åren: Åbo
akademis bibliotek, som hösten 1935 flyttades
till en vacker och intressant nybyggnad, som
dock endast utgör första delen av en
fullständig plan, vilken snart väntas bli fullföljd, och
universitetsbiblioteket i Köpenhamn, för vars
naturvetenskapliga och medicinska avdelningar
det åren 1935—37 uppfördes en byggnad, som
togs i bruk i februari 1938 och om vars
inredning denna artikel kommer att handla.[1]
Liksom vid flera främmande universitet har
även Köpenhamns universitets ursprungliga
enhetlighet i byggnadshänseende för länge
sedan sprängts, i det att de starkt växande
naturvetenskapliga och medicinska avdelningarna
måst söka sig bort från de gamla
universitetskvarteren kring Vor Frue Plads för att få
tillräckligt utrymme. Ett lyckligt öde har ordnat
det så, att många av dessa facks institutioner
efter hand lokaliserats kring trakten av
Rigshospitalet. Det har då synts naturligt att göra
denna stadsdel till ett universitetskvarter för
naturvetenskap och medicin genom att på den
delvis obebyggda Nörre Fælled samla de
institutioner, som ännu ej fått nya byggnader,
anatomiska institutionen, zoologiska museet,
farmaceutiska läroanstalten,
tandläkareinstitutet etc.
Med denna utveckling har problemet om
detta nya studiekvarters förseende med böcker
blivit alltmera aktuellt, och den lösning, som
erbjöd de flesta fördelarna, måste vara den
som gick ut på att dela universitetsbiblioteket,
liksom universitetet delats, nämligen så att de
naturvetenskapliga och medicinska
avdelningarna av biblioteket blevo bokcentral för den
forskning och undervisning, som hade eller
skulle få sitt hemvist i det nya kvarteret.
En sådan delning av ett bibliotek i en
naturvetenskaplig och en humanistisk avdelning
stöter naturligtvis på vissa svårigheter, då man
som bekant icke kan draga en skarp gräns
mellan de två områdena. I det stora hela ha
dessa svårigheter emellertid visat sig ha ringa
praktisk betydelse vid den genomgång, som
måste företagas av bibliotekets kataloglappar
— drygt en halv million — för att avgöra vilka
böcker, som skulle kvarstanna i den
humanistiska avdelningen vid Vor Frue Plads, och
vilka, som skulle flyttas till nybyggnaden.
Denna ligger i ett hörn av Nörre Fælled, där
Nörre Allé och Tagensvej skära varandra, en
central placering i det nya studiekvarteret.
Liksom andra moderna biblioteksbyggnader
inrymmer även universitetsbibliotekets
nybyggnad tre slags lokaler: bokmagasin, lokaler för
allmänheten och för administrationen. Ett av
de viktigaste problemen har här som
annorstädes varit att placera dessa lokaler i ett
sådant inbördes förhållande, att kontakten
mellan böckerna och dem, som använda dem, blir
så lätt och snabb som möjligt och att de olika
grenarna av den inre verksamheten kunna
samarbeta på rätt sätt, utan att personalens
trafiklinjer behöva korsa allmänhetens.
Problemet kan lösas på många sätt, och på olika
håll i utlandet finns det vitt skilda lösningar.
I Köpenhamn har bokmagasihet byggts som
ett tiovåningstorn, som genom en
mellanbyggnad förenats med en lägre tvåvåningsbyggnad,
vilken dels innehåller lokaler för allmänheten
(mest i andra våningen), dels byråer,
verkstäder o. d. (de flesta i bottenvåningen).
Tanken att utforma bokmagasinen som ett
centralt i komplexet liggande torn härstammar
från amerikanen B. R. Green, som framställde
den år 1900. Först under senare år med den
armerade betongens starka utveckling har den
emellertid upptagits i större omfattning, i både
Amerika och Europa. Ett av de nyaste och
jämväl mest imponerande exemplen är
universitetsbiblioteket i Gent, vars boktorn är icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
