- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
717

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1938 - Köpenhamns universitetsbiblioteks nybyggnad. Nordens nyaste byggnad för ett vetenskapligt bibliotek, av Svend Dahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mindre än 64 m högt och indelas i 26 våningar
med plats för mer än två mill. band. I
jämförelse härmed äro de nordiska boktornen av
blygsamma dimensioner, både
akademibibliotekets i Åbo, universitetsbibliotekets i Lund
(som även inrymmer lokaler för allmänheten)
och det i Köpenhamn.

Boktornet i Köpenhamn har en grundyta av
omkring 200 m2, är omkring 21 m högt — så
högt, som gällande byggnadsordning tillåter
—, och envar av de tio våningarna, av vilka
halvannan ligger under jordytan, har en höjd
av 2,16 m. Detta innebär, att även den översta
hyllan lätt kan nås från golvet utan
användning av de stegar, som i gammaldags
bibliotekslokaler voro ett nödvändigt ont. En annan
olikhet mot äldre bibliotek är, att bokhyllorna
icke längre äro ett inventarium utan ingå i
den bärande huvudkonstruktionen. Genom
hela tornet sträcker sig ett system av över
hundra smäckra järnpelare, på vilka
stålhyllorna äro fastade och vilka bära den stora
tyngd, som böckerna representera. Såväl
yttermurar som mellanbottnar ha därför så gott
som ingen bärande funktion och kunna göras
långt tunnare än i vanliga byggnader, resp. 15
och 9 cm, vilket betyder en väsentlig
besparing av utrymme.

Hyllbrädena äro inrättade så, att de lätt
kunna flyttas och anpassas till lämplig höjd för
de böcker de skola bära. Alla hyllbräden
(sammanlagt omkring 14 km) äro precis lika långa,
så att de passa i vilken våning de än skola
användas. Våningarna äro över huvud taget
utformade på samma sätt med smala sidogångar
längs fönstren och en bredare gång i mitten
samt mellan dessa åtta dubbelbokhyllor, 6 m
långa och med ett inbördes avstånd av 1,35 m.
Mittemot varje gång mellan bokhyllorna finns
det ett fönster; om kvällarna upplyses
boktornet av 440 särskilt avskärmade taklampor
i gångarna. Förbindelsen mellan våningarna
ombesörjes av en snabbhiss för transport av
personer och bokvagnar samt två mindre
bokhissar till expeditionen. Det är just det
bekväma med vertikal förbindelse, som gör,
att boktornet är att föredraga framför
bokmagasin med stora horisontella avstånd, som
man förr brukade.

Av tekniska detaljer i tornet må endast
nämnas, att fönstren icke äro avsedda att
öppnas. Luften förnyas genom ett
ventilationssystem, varigenom varje timme inblåsas
omkring 6 000 m3 renad och tvättad luft med en
temperatur av omkring 18° och en fuktighet
av omkring 60 %; då blott två tredjedelar av
denna luftmängd utsugas, har tornet ständigt
något övertryck, vilket betyder, att luft nästan
blott kommer in genom
ventilationsanläggningen. Denna anordning medför, att böckerna
blott i mycket ringa grad utsättas för att bli
dammiga.

Tornet innehåller för närvarande drygt
200 000 band, och det finns i tornet plats till
ungefär dubbla antalet. När detta uppnåtts,
kan tornet höjas med ytterligare 4—5 våningar,
och sedan kan dess yta ökas. För att
underlätta expeditionen är bokbeståndet uppsatt så,
att de mest använda tidskrifterna stå i den
våning, som ligger i jämnhöjd med
expeditionen. I de därpå följande våningarna stå de
övriga tidskrifterna samt böcker fr. o. m. 1900,
i de övre litteraturen före 1900, som
naturligtvis användes relativt litet inom naturvetenskap
och medicin, där litteraturen ju föråldras
särskilt fort.

Den amerikanska kutymen att inrätta
läsplatser i nischer i bokmagasinen följes icke här.
Däremot har man flyttbara bord, så att man
lätt kan inrätta en tillfällig arbetsplats var som
helst i boktornet. Men i allmänhet användas
böckerna i husets läsesalar. Det finns tre
sådana: stora läsesalen med 70 platser och ett
referensbibliotek med 4 000 band, beräknad för
vetenskaplig forskning, vidare studenternas
läsesal med 144 platser och ett mindre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0763.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free