Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 / 722 (1938-1939) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1938 - Selma Lagerlöfs världsrykte. En bibliografisk översikt av hennes översatta verk, av Nils Afzelius

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

redan känd i Tyskland, Holland och den
anglosaxiska världen. Omkring 1900 hade hon
vunnit läsare bland ett par av den gamla
Donaumonarkiens litterärt livaktigaste folk, tjecker
och ungrare, i Ryssland och i Frankrike. På
tjeckiskt och ungerskt språkområde
har bekantskapen uppenbart förmedlats av den
tyska litteraturen. Senare ha Emil Walter och
Karel V. Rypáček direkt från svenskan tolkat
alla större verk. Den senare har dessutom
överflyttat »Mårbacka» och »Liljecronas hem»
till sitt modersmål, slovakiskan. Av »Gösta
Berling» torde fyra olika översättningar finnas
till tjeckiska. I Ungern ha många översättare
varit verksamma, flitigast har den nu
bortgångne Sverigevännen Béla Leffler överflyttat
verk efter verk. En särskild popularitet har, att
döma av de många upplagorna, kommit
»Kristuslegender» till del, av vilka fyra helt olika
översättningar ha sett dagen.

Illustration till ungersk »Nils Holgersson»-upplaga 1937.

Det skall säkert överraska många, att Selma
Lagerlöf en gång har haft en betydande
läsekrets i det tsaristiska Ryssland. 1902 kom
»Jerusalem» som bilaga till en tidskrift och
följande år i bokform. »Antikrists
mirakler» gick tidigast som följetong i den kända
tidningen Novoje Vremja. Redan före
Nobelpriset 1909 hade alla verk tryckts på ryska,
och detta år utgavs en samlad edition i tolv
band, samtidigt som i Sverige och Danmark
och tre år tidigare än i Tyskland. Typiska
för det gamla Rysslands i grunden så
demokratiska bokliga kultur äro de talrika
billighetsupplagorna — ofta mycket stora. Så har
»En herrgårdssägen» 1908 och 1909 tryckts i två
upplagor på vardera 10 000 ex., »Herr Arnes
penningar» 1908 i 12 000 ex. och
»Ingmarssönerna» 1913 i 24 000 ex. Strax före
världskriget gingo legenderna ut i separatupplagor
på 5 000—6 000 ex., och ännu 1917 såldes de i
upplagor på c:a 3 500 ex. För de senaste 20
åren ha uppgifter icke hunnit inhämtas, men
det förefaller, som om spridningen av Selma
Lagerlöfs verk ganska brådstörtat hade
avstannat i Sovjetryssland. Det är tydligt, att
orsaken härtill har varit den svenska
författarinnans kristna grundsyn. Det är dock inte
otroligt, att ett eller annat verk har tryckts
på senaste tiden, fastän de sista, om vilka
uppgifter finnas, äro den i Stockholm 1921 förlagda
och tryckta översättningen av »Dunungen» och
andra berättelser och en i Estland tryckt men
i Lettland förlagd »Nils Holgersson» från 1934.
— Till polska ha översättningar gjorts
ganska tidigt; »Kristuslegender» tolkades 1905,
året efter originalets utgivande.

I Frankrike infördes Selma Lagerlöf
genom André Bellessort, som språkligt
retuscherade de av Thekla Hammar gjorda
översättningarna av »Jerusalem» och »Gösta
Berling» och i sin kända bok »La Suède» (1910)
ägnade henne en ingående och uppskattande
analys. Sedermera har en rad av hennes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>