Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1938 - Brottskonkurrens. Nya strafflagsbestämmelser från nyåret 1939, av Ragnar Bergendal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK FAMILJEBOKS
MÅNADSKRÖNIKA
Årgång 1 DECEMBER 1938 Häfte 11
BROTTSKONKURRENS.
NYA STRAFFLAGSBESTÄMMELSER
FRÅN NYÅRET 1939.
Efter beslut av årets riksdag utfärdades den
3 juni 1938 en lag om ändring i vissa delar av
strafflagen, jämte ett dussintal följ dförf att
-ningar. Denna lagstiftning, som i huvudsak
träder i kraft vid det instundande årsskiftet,
innefattar en fullständig nyordning av
bestämmelserna om sammanträffande av brott,
s. k. brottskonkurrens, vilka främst återfinnas
i 4 kap. strafflagen.
Den ifrågavarande reformen ingår såsom ett
led i det för närvarande energiskt bedrivna
arbetet på en genomgripande omdaning av den
svenska straffrätten. Vår strafflag är redan
gammal, tillkommen 1864, och den bär spår av
att dess förarbeten sträckte sig över nära ett
halvt århundrade. Det är följaktligen helt
naturligt, att den icke motsvarar nutida
uppfattningar och krav. Visserligen kvarstår lagen
icke i oförändrat skick. Redan 1890
genomfördes talrika ändringar, huvudsakligen lindringar
i straffsatserna. Mera principiella nyheter
upp-togos i lagstiftningen strax efter sekelskiftet,
tidigast beträffande ungdomliga brottslingar
(tvångsuppfostran) samt genom införande av
villkorlig dom och villkorlig frigivning.
Därefter har reformarbetet icke avstannat.
Förberedande av en fullständig reform anförtrod-
des 1909 åt professor Johan Thyrén, och på
grundvalen av hans utredningar arbetade 1916
—23 en strafflagskommission.
Utredningsresultatens omsättande i lagstiftningsåtgärder genom
beslut av statsmakterna har funnits böra ske
etappvis, genom partiella reformer, och sådana
ha under de senaste två årtiondena ägt rum i
stor utsträckning. Sålunda må nämnas, att
dödsstraffet och vissa bistraff, s. k. påföljder,
blivit avskaffade, att dagsbotssystemet införts
och att nya kriminalpolitiska
behandlingsformer tillkommit: förvaring under obestämd tid
av förminskat tillräkneliga förbrytare,
internering av återfallsförbrytare, ungdomsfängelse.
Dessa ämnen hänföra sig till den s. k. allmänna
straffrätten, som behandlar straff och övriga
rättsverkningar av brott samt andra ämnen,
som äro gemensamma för alla brott eller större
grupper av brott. Det är också på detta
område, som en ny tids krav göra sig mest
kännbara; i år har tillsatts en strafflagberedning
med omfattande uppgifter av denna art.
Emellertid är även straffrättens speciella del med
bestämmelser om de särskilda brotten, främst
deras avgränsning gentemot strafflösa gärningar
och gentemot varandra, i behov av
omarbetning. Förberedelser därtill, såvitt angår
förmögenhetsbrotten, omhänderhavas av den 1937
tillsatta straffrättskommittén. Speciella
uppgifter ha anförtrotts åt särskilda utredningsorgan.
Bland dessa jämförelsevis fristående
spörsmål är även behandlingen av brottskonkurren-
773
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
