Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1938 - Pearl Buck. Nobelpristagarinnans senare verk, av L. Dal - Danska broar, av Vilhelm Marstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANSKA BROAR
verken hava alltid varit tragedier. »Madame
Bovary» är ett av de mest tragiska diktverk,
som någonsin skrivits. Tragedi är
»Uppståndelse». Så även »Of human bondage». Så
»Vanity fair» . .. Väsentligt för all djupare och
äkta människoskildring är vad hon kallar den
filosofiska fråga jaget i ensamhet ställer sig
själv. Vem är jag? Varför är jag till? Vilka
äro människorna i min omgivning? Och
förhållandet mellan mitt själv och deras? Ingen
undgår »that Hound of Heaven», som är hans
eget själv! Av den enskildes art och
förhållande därvid beror framför allt det intresse
han inger i diktens framställning, beror
väsentligen litteraturens betydelse för livet. L. Dal.
DANSKA BROAR.
De materiella förutsättningarna för
mänskligt liv utan förbindelse med yttervärlden
finnas endast på ett fåtal platser på jorden, men
även på dessa platser kommer det psykiska
behovet av nya upplevelser att skapa ett
trafikkrav, som måste tillgodoses, innan livet kan
gestaltas på ett sätt, som kännes naturligt.
Trafikkraven tillfredsställas i första hand
genom utmärkning av vägar, så att dessa lätt
kunna igenfinnas. I skogrika trakter blir det
ofta vattendragen, som erbjuda de bästa
trafi-keringsmöjligheterna. I den mån trafiken ökas,
stegras de tekniska kraven på trafiklederna, och
å andra sidan medför en teknisk förbättring av
en trafikled en ökning av dennas trafik.
Detta gäller ej minst i fråga om vad som
göres för trafiken vid möten mellan vägar och
vattendrag. De sistnämnda kunna överfaras
med säkerhet endast där bottnen är fast och
vattenståndet så lågt, att man kan vada eller
rida över. I annat fall måste överfarten ordnas
med färja, för så vitt ström- och
landningsförhållandena tillåta detta. I praktiken är
detta liktydigt med att vattendragen kunna
korsas endast på ett fåtal punkter, och
läget av dessa punkter blir då bestämmande
för hela vägnätets utformning, varvid vägarna
såvitt möjligt få följa vattendelarna. I
lågländer med mäktiga humuslager och mjuk
botten är det nästan överallt svårare att nå
fram till vattendragen än att komma över dem.
Dessa omständigheter föreligga icke minst i
Danmark.
Ordet bro, som nyttjas, där en väg korsar
ett vattendrag eller en väg i en annan nivå,
kom därför att i Danmark få en särskild
betydelse, nämligen en stenbänk över ängsmarker
eller grunt vatten. Denna betydelse var nästan
enarådande i äldre tid och lever kvar i det
danska nutidsspråket i ord som »brolægning»
(sv. vägbeläggning), »stenbroen»
(»borgmästarstenar») i städerna samt i namnen på
stadsdelarna Österbro, Nörrebro och Vesterbro i
Köpenhamn.
Brobyggnader av detta slag kunna i
Danmark spåras tillbaka till bronsåldern, och de i
runinskrifterna nämnda broarna ha säkert
huvudsakligen varit av sådan beskaffenhet. De
mest storslagna äro vägbankarna över
Flens-borg fjord och Haderslev fjord (1169), vilka
dels erbjödo stora lättnader för vägtrafiken,
dels avspärrade de inre delarna av nämnda
fjordar till kvarndammar av ofantligt omfång.
Över själva kvarnrännan funnos självfallet
broar i vanlig mening, och man kan också dra
fram exempel på andra tidiga träbroar på
andra platser, där dämningsarbetena ej voro
det väsentliga, t. ex. över Kolding Aa och över
Gudenaa, söder om Randers, men dessa broar
voro svåra att underhålla, och förbindelserna
voro helt visst ofta avbrutna.
En för trafiken så nyttig anläggning som
bron mellan Köpenhamn och Amager byggdes
först på Kristian IV:s tid. Den fick namnet
Knippeisbro och utfördes som dubbel klaffbro,
men också här var bankbyggnaden det
betydelsefullaste arbetet och den egentliga orsaken
779
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
