Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1938 - Enrico Fermi. Nobelpristagare i fysik 1938, av Sven Benner - Sigfrid Aron Forsius. Astrolog, präst och psalmdiktare, av Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORSIUS
tighet. Sådana kan man erhålla genom att
sända de i regel med hög fart från
strålningskällan utslungade neutronerna genom olika
tjocka skikt av vätehaltiga ämnen som paraffin
eller vatten. Vid sammanstötning med en
vätekärna eller proton, som har ungefär samma
vikt som neutronen, förlorar den senare
nämligen en avsevärd del av sin energi.
Tillräckligt tjocka skikt bromsa ned neutronerna till
samma hastighet som värmerörelsen; särskilt
långsamma neutroner får man sålunda genom
att starkt kyla det absorberande skiktet med
flytande luft. Fermi fann nu, att långsamma
neutroner voro synnerligen verksamma, när
det gällde att åstadkomma vissa
kärnreaktioner, särskilt sådana, där neutronen fastnade i
den träffade kärnan. Effektiviteten kunde vara
tiotusentals gånger större än för snabba
neutroner. Vissa reaktioner åstadkommos
företrädesvis av neutroner inom en viss begränsad
hastighetsintervall, andra av neutroner med
någon annan hastighet. Studiet av dessa
energiförhållanden har blivit av stort intresse för
kännedomen om atomkärnornas byggnad.
Detsamma gäller andra iakttagelser, t. ex.
upptäckten av s. k. kärnisomerer, ämnen med
samma atomnummer och samma atomvikt men
olika radioaktiva egenskaper. Kärnorna måste
i sådana fall antas innehålla lika många
protoner och lika många neutroner, ehuru dessa
beståndsdelar i de båda isomererna anordnats
på olika sätt, så att energi och
stabilitetsegenskaper bli olika.
De ovannämnda selektiva effekterna
möjliggöra konstruktionen av filtra för neutroner av
olika hastighet. Om ett ämne företrädesvis
omvandlas av neutroner med en viss hastighet,
måste det också särskilt starkt absorbera just
dessa neutroner. Sålunda ha Fermi och hans
medarbetare kunnat skilja på olika grupper av
neutroner (ofta betecknade med A, B, C
o. s. v.), var och en specifikt verksam för vissa
bestämda kärnreaktioner. Sven Benner.
SIGFRID ARON FORSIUS.
ASTROLOG, PRÄST OCH PSALMDIKTARE.
Denne underlige man och hans tragiska
livsöde ha länge lockat forskningen. Finländaren
F. W. Pipping undersökte för åttio år sedan
hans öde (i »Historiska bidrag till Finlands
calendariografi», I, 1858), och i senaste tid har
E. Liedgren analyserat hans märkliga insats
i vår psalmdiktning, N. Ahnlund och J.
Nordström ha lämnat nya bidrag till kännedomen
om hans liv och betydelse i mystikens historia,
andra ha prövat hans ställning som präst och
hans naturvetenskapliga och litterära insatser.
Forsius var född i Helsingfors få år efter
1550, då stadens grundläggning begynte,
studerade vid Åbo katedralskola och sedan vid
tyska universitet, där han ägnade sig åt
matematik och astronomi, då ungefär liktydigt med
astrologi. Omkring år 1600 var han fältpräst
vid hertig Karls trupper. Jämte den berömde
geografen Daniel Hjort sändes han till
Lappland för att utforska gränserna mellan Sverige
och Norge och för att fastställa hur långt
fastlandet sträckte sig. Expeditionen gjorde för sin
tid värdefulla iakttagelser, och vid återkomsten
1602 fick Forsius Kimito goda pastorat i
Finland.
1605 befann han sig i Nordtyskland. Där
sammanträffade han med finska studenter och
beskylldes vid riksdagen i Örebro 1606 för
delaktighet i finska konspirationer till förmån för
Sigismund. Han fängslades och fråntogs sitt
pastorat. 1607 visade sig Halleys komet, vilket
gjorde ett starkt intryck på Karl IX. Forsius
hämtades ur fängelset för att tolka kometens
betydelse, och detta gjorde han till kungens
fulla belåtenhet. Han fick tillägna kronprins
Gustav Adolf sitt första arbete, den första
svenska originalalmanackan för året 1608. Till
den fogades enligt tidens sed ett Prognosticon
astrologicum, astrologisk förutsägelse för det
788
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
