- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
4

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1939 - Bötesstraffet. Nya stadganden om dess verkställigehet, av Nils Regner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BÖTESSTRAFFET

den bötfällde genom villkorlig dom bevilias
anstånd med verkställighet av
förvandlingsstraffet. Föreskriften härom, som är intagen i
1918 års lag om villkorlig dom, innehåller, att
sådan dom må beviljas, såframt
omständigheterna ej föranleda till antagande, att den
bötfällde av tredska eller uppenbar vårdslöshet
underlåtit gälda böterna eller att straffets
verkställighet erfordras för hans tillrättaförande.
Anståndet kan förklaras förverkat bland annat
om den dömde under prövotiden, som är
bestämd till två år, begår nytt brott eller ålägges
förvandlingsstraff för andra böter eller eljest
åsidosätter sina skyldigheter på grund av den
villkorliga domen. Förklaras anståndet ej
förverkat, anses förvandlingsstraffet ha förfallit i
och med prövotidens utgång. Övervakning
under prövotiden skall äga rum allenast om
det av särskilda skäl finnes erforderligt.

I samband med att villkorlig dom införes
beträffande förvandlingsstraff sker en
genomgripande omläggning av förvandlingsordningen.
Eftersom frågan om villkorlig dom bör prövas
av domstol och då prövningen ej kan ske, förrän
indrivningsförsök vidtagits, stadgas att, om
böter ej bliva till fullo guldna, särskilt mål om
förvandling av böterna skall av allmän
åklagare anhängiggöras vid domstol. Vid denna
andra domstolsprocedur skall alltså främst
undersökas huruvida hinder mot villkorlig
dom beträffande förvandlingsstraffet föreligger
eller icke. Därjämte skall bland annat beaktas
erinringar, som den bötfällde kan ha att göra
mot indrivningsmyndighetens handhavande av
reglerna om anstånd och avbetalning.

Mål om förvandling skall upptagas av allmän
underrätt i den ort, där den bötfällde finnes,
eller ock allmän imderrätt, vid vilken förts
talan om ansvar, varom i målet är fråga.
Behörighet att upptaga sådant mål tillkommer också
polisdomstol och poliskammare med domsrätt
samt domare på landet och lagfaren ledamot
av rådhusrätt i stad. I övrigt gälla i huvudsak

samma processuella regler som beträffande
vanliga brottmål. Dock märkes bland annat,
att den bötfälldes utevaro ej utgör hinder för
målets avgörande och att hovrätts beslut ej må
överklagas.

Den nu angivna ordningen gäller
emellertid ej alla böter. I fråga om smärre
bötesstraff ansågs detta förfaringssätt alltför
omständligt, och därför ha reglerna om eftergift
av förvandlingsstraff för mindre böter fått det
innehållet, att åklagaren skall föra talan om
förvandling allenast i fall, då den bötfällde visat
tredska eller uppenbar vårdslöshet i fråga om
betalningen eller då verkställighet av
förvandlingsstraff anses erforderlig för hans
tillrättaförande. Denna regel gäller, såvitt ej fråga är
om konkurrensfall, varje bötesstraff, som ådömts
till belopp på högst 5 dagsböter eller 25 kronor
omedelbart i penningar. Beträffande böter för
fylleri stadgas emellertid, att förvandling, utom
i nyss angivna fall, även skall ske, om den
bötfällde under de två senast förflutna åren tre
eller flera gånger fällts till ansvar för sådan
förseelse. Anledningen härtill är främst, att
även vid upprepade fylleriförseelser böterna
ofta sättas under 25 kronor.

Även beträffande nämnda småböter är
förvandlingseftergiften villkorlig och beroende på
att ej heller senare, innan straffet förfallit,
förekomma omständigheter, som medföra, att
förvandlingsstraff anses böra åläggas. Slutligt
förfaller förvandlingsfrågan i och med att
bötesstraffet preskriberas, vilket sker tre år efter
det att bötesbeslutet vann laga kraft.

Skärpningen av förvandlingsstraffet har
åstadkommits genom förlängning av strafftiden.
Härvid gäller såsom ordinärt minimum 10
dagars fängelse, och maximimi är fängelse i 90
dagar. Inom denna latitud gäller, liksom
hittills, en fast förvandlingsskala. I vissa
särskilda fall får förvandlingsstraffet emellertid
nedsättas, dock ej under 6 dagar, eller helt
eftergivas, såframt det med skäl kan anta-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free