Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1939 - Karpatorutenien och dess bergsstammar, av Gustaf Bolinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARPATORUTENIEN
De fester, som firas vid viss tid varje år, äro
nu knutna till kristna högtider men leda sitt
ursprung från hedniska solstånds- och
dagjäm-ningsriter. I midsommarfirandet ingå
fruktbarhetsriter, och hos alla ukrainska folk
åtnjuter ungdomen då fullständig frihet.
Påskfiran-det är omfattande, och julen är en viktig fest.
Då tändes en helig eld, som uppgjorts enligt
uråldrig metod: genom gnidning med trä. Mat
utsattes åt de döda. Vid begravningar vidtagas
allehanda försiktighetsmått för att den döde
icke måtte bli förargad eller gå igen. Under
likvakan uppföras sällskapsspel, en egendomlig
sed, som har sina motsvarigheter hos naturfolk
i andra delar av världen. De intressanta
bröllopsceremonierna återspegla gamla
brudrovs-och brudköpsriter. De karpatiska stammarnas
seder, folktro och folklore erbjuda ett givande
fält för forskningen, och åtskilliga arbeten
därom ha sett dagen. Med stigande upplysning
kommer mycket av detta att försvinna och, som
fallet brukar vara, både det värdefulla och det
andra. Ett stort antal dagar på året anses
olycksbringande vid arbete, och då vilar man
sig. De kyrkliga helgdagarna äro många redan
de, och på måndagarna arbetar man aldrig.
Karpaternas rutener leva på en mycket låg
standard. Majsskörden slår ofta fel i bergen.
Jordbruket skötes enligt synnerligen primitiva
metoder. Huculerna ha egentligen aldrig hyst
något intresse för detta — de äro
övervägande herdar och ägna sig mycket åt
skogsarbete och timmerflottning. Surmjölk och
ostmassa spela stor roll i detta folks diet,
medan kål, bönor och gröt äro vrchovinernas
huvudföda. Fisk äta bergsborna ogärna. Bröd är
rikemans spis. Ofta får man svälta, och särskilt
slättens rutener göra intryck av djup
fattigdom. Deras arbetskraft anses icke vara mycket
värd. Visserligen kunna de anstränga sig några
dagar, men därpå försvinna de för att supa upp
sin avlöning. Alla karpatorutener äro mycket
begivna på sprit. Tjeckerna ha försökt under-
lätta ölförsäljningen för att vänja dem vid
denna dryck i stället, vilket säges ha medfört
goda resultat. Könssjukdomar äro mycket
spridda, ej minst på grund av de lösa sederna
i erotiskt avseende. Trots allt verka
bergsborna dock icke degenererade. De äro liksom
sina stamfränder i Ukraina ganska högväxta.
Blonda individer företomma ofta. Stammarna
känna icke sin samhörighet i högre grad.
Huculerna förakta djupt vrchovinerna.
Under de sista tjugu åren har
skolimdervis-ningen gått framåt i mycket hög grad. På den
ungerska tiden bekymrade sig de härskande
föga om denna landsända. Man tycks icke ha
gjort sig besvär med att söka höja
urinvånarnas andliga nivå eller levnadsstandard. Endast
få läskunniga funnos, eftersom skolorna hade
magyariska som undervisningsspråk.
Nu finnas ukrainska folkskolor, s. k.
mellan-skolor, hantverks- och lantbruksskolor, fyra
lärarseminarier samt de förut nämnda
ukrainska fakulteterna vid universitetet i Prag.
1926 voro de rutenska folkskolorna 484 med
ett lärjungeantal av 62 854. Tio år senare voro
folkskolorna 589 med 114 245 elever. Slöjd,
handarbete, gymnastik och sång ingå liksom
hos oss i skolarbetet. Barnen få, såvitt
författaren kunnat bedöma saken, i största
utsträckning idka handarbete och slöjd på fädernas
vis, varigenom man söker bevara det, som
finns kvar av den gamla folkkonsten.
Bildningsnivån inom Karpatorutenien har
hittills varit ganska låg. Redan nu torde
emellertid ett stort antal skolbildade finnas. Förr
sände bergsborna sina barn till skolan blott
när de voro tillräckligt välbärgade att kunna
avstå från deras arbetskraft, ty den, som kunde
läsa och skriva, skulle inte behöva arbeta,
menade de — en liknande uppfattning, som man
möter hos Afrikas negrer i dag. Småningom
skola väl dessa bergsbor också lära sig sköta
affärer. Det ha de i så gott som alla byar
bosatta judarna gjort åt dem. Skulle dessa bli för-
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
