- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
25

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1939 - 1938 års kyrkomöte, av Ivar Hylander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KYRKOMÖTET

man och friherrinnan Hermelin, tagit plats i
representantförsamlingen.

Ett kyrkomötes arbetsprogram är bestämt av
de förslag, som i form av skrivelser föreläggas
mötet av Kungl. Maj:t, och av de motioner,
som dess egna ledamöter frambära. Då mötets
arbetstid är begränsad till en månad och då
antalet ledamöter är ringa, blir
utskottsbehandlingen i regel avgörande för
kyrkomötets beslut. Detta var i varje fall förra
året särskilt tydligt. Då mötets huvudfråga,
det till mötet av Kungl. Majit remitterade
förslaget till revision av den svenska
kyrkohandboken, vilket enligt Kungl. Maj:ts uppdrag
utarbetats av ärkebiskopen, remitterades till
beredningsutskottet, torde detta ha varit mötets
mest arbetstyngda utskott. Av naturliga skäl
önskade icke ärkebiskopen denna gång inträda
i sin eljest självskrivna befogenhet såsom detta
utskotts ordförande; i denna egenskap
fungerade nu biskop Aulén. Mötets av Kungl. Maj:t
förordnade vice ordförande, biskop Rodhe,
beklädde däremot det icke mindre
maktpålig-gande uppdraget att som v. ordf. leda
kyrkolagsutskottets förhandlingar vid sidan av förre
borgmästaren kammarherren Erland von
Hof-sten. Två tillfälliga utskott tillsattes. Till det
ena, där biskop Bohlin presiderade,
remitterades den mycket uppmärksammade frågan
om ett nytt kvinnligt ämbete i kyrkan, till det
andra de särskilt inom prästerliga kretsar
uppmärksammade motionerna om
prästutbildningen.

Frågan om ny kyrkohandbok var den
angelägenhet, för vars dryftande mötet närmast
sammankallats; det var också den, vars
förberedande krävde den längsta tiden och som
följaktligen kom före vid mötets sista
arbetsple-num. Någon större spänning av den art, som
psalmboksfrågans behandling utlöste vid de
två nästföregående mötena, kimde detta
ärendes behandling näppeligen framkalla.
Ärkebiskopen hade fullgjort det honom givna upp-

draget under lojalt fasthållande vid den av
kyrkomötet uttalade och av statsrådet Engberg
i hans diktamen till statsrådsprotokollet så
formulerade principen: en fullständig och
enhetlig revision, »präglad av både varsamhet
och vidsynthet». Detta förslag innebär också
ett svar på ett flertal i kyrkomötet framförda
partiella önskemål: bortsett från det nya
dop-ritualet, som antogs vid 1932 års kyrkomöte,
har kyrkomötet konsekvent avvisat de många
förslagen till partiella reformer på detta
område, då man befarat, att deras antagande
skulle lända till förfång för den enhetliga
prägel, som i dessa för den religiösa känslan
synnerligen ömtåliga frågor är högeligen
eftersträvansvärd. Med sitt sinne för
enskildheternas betydelse i detta sammanhang och med
sin utpräglade känsla för det andaktsmättade
och religiöst fullödiga i språklig tradition och
uttrycksform har ärkebiskopen i detta
hänseende, enligt samfällt betygat erkännande, lagt
en fast och bärkraftig grund. Det blev, trots
den förberedande behandling, som frågan fått
genom remissyttranden från rikets domkapitel,
icke möjligt för kyrkomötet att nå fram till
annat än ett uttalande av vissa riktlinjer för
det fortsatta arbete, varom kyrkomötet
hemställt hos Kungl. Maj:t. Utskottet hade dock
framför allt i högmässoritualen hunnit taga
ställning till en rad mer eller mindre
väsentliga detaljspörsmål. Medan man något
minskade på antalet alternativ (i regel efter
kyrko-årsprincipen), som ärkebiskopen med viss
frikostighet på olika punkter föreslagit, upptog
mötet å andra sidan som sitt det av biskop
Brilioth motionsvis framburna önskemålet att
i nattvardsliturgiens uppbyggnad återgå till
en äldre tradition.

Kyrkomötets enhälligt framställda önskemål
om fortsatt revisionsarbete och framtida
föreläggande av slutgiltigt förslag har Kungl. Maj:t
redan i så måtto tillmötesgått, som biskop
Andrse erhållit uppdrag att i samråd med bi-

25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free