Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1939 - Arkiv för dekorativ konst, av Ragnar Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEKORATIV KONST
Bild 3.
Arkivets uppgift är emellertid, som nämnt,
inte endast samlandet. Arkivet utgör en
avdelning av den konsthistoriska institutionen
vid universitetet; dess material har blivit ett
av de viktigaste elementen för det
konsthistoriska arbetet. Studenterna erhålla uppgifter,
som bygga på samlingarna — såväl de
historiska fotografisamlingarna som
originalsamlingarna från vår egen tid. Vi söka under
gemensamma studier tränga in i den
konstnärliga process, varigenom det monumentala
konstverket blir till. Vi söka få grepp på
monumentalkonstens olikartade vägar och mål
i de fyra nordiska länderna. Vi söka komma
de stora enskilda konstnärerna nära, se dem i
deras kamp under arbetet och deras slutliga
segrar. Uppgifterna överflöda, och vi känna det,
som om vi genom arkivet fått en ny och fastare
bas för det estetiska studiet än vi förut ägt.
Vi ha även en stark känsla av att vårt arkiv
kan verka stimulerande på den framtida
monumentalkonsten. Redan besökes arkivet ofta
såväl av konstnärer som av byggherrar och
arkitekter, vilka här vilja hämta impulser.
Men framför allt kännes det, som om det
intresse och den uppmärksamhet arkivet skän-
ker dekorativ konst skulle
komma att indirekt verka
befordrande på denna konst
i samtiden och framtiden.
För att ge en idé om
tillvägagångssättet vid studiet
av dessa skisserier vilja vi
antyda något om arkivets
material av prins Eugens
studier.
Ingenstädes kommer hans
stilutveckling klarare fram än
i hans monumentalverk för
muren. Vi vilja blott här ta
fasta på fyra verk, som
teckna’ hans väg. Han hade år
1899 fullbordat absidmålningen i Norra
latinläroverkets aula, »Skärgårdslandskap från
Tyresö». Arkivet äger några förarbeten till denna
målning, ett par idyUiska studier från Tyresö
äng. De äro hållna i en ljus, atmosfärisk ton,
ljuset spelar över grönskande natur. Men i
dessa impressionistiska stämningsbilder framtagas
de struktiva elementen, trädstammarna. Det är
med dem han sedermera bygger upp
arkitekturen i sin absid. Träden bli kolonner, vilka
sammanhålla stämningslandskapet. Det är icke
blott en landskapsutsikt, men en andaktsbild,
ägnad en högtidssal. Målningen upplyser om
konstnärens övergång från lyrisk impressionism
till dekorativ syntes.
Nästa fresk, från 1910, »Solen strålar över
staden», är även den ett landskap i en skolas
bönsal. Den i arkivet bevarade skissen visar,
att konstnären omedelbart gått till en
omtolk-ning av naturbilden. Han har byggt i fasta
hela plan, terräng, vegetation, ljusstrålar ge
stadga åt bilden. Hans konst har slagit fastare
rot i marken. Och den strävar att av
landskapsutblicken forma en monumental
sammanfattning.
Syftet är vidarefört i Kirunas altarbild av
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
