Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1939 - Italiens nya parlament. Korporationskammarens sammansättning och arbetsformer, av Gunhild Bergh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ITALIEN
Även den 1928 inrättade folkomröstningen är
nu ett minne blott. Den nya institutionen har
ej behov av denna skugga av forna val. Ty
den är ett permanent organ, vars ledamöter
inträda däri i kraft av sitt medlemskap i ett
eller bägge av två nationella råd: Consiglio
nazionale del partito fascista och Consiglio
nazionale delle corporazioni. Lämna de dylikt
medlemskap, då lämna de också kammaren,
och den som är efterträdare på första posten
blir det automatiskt på den senare. På detta
vis säkras, som en italiensk kommentar
uttrycker det, »en ständig utluftning på samma
gång som en ständig stabilitet».
Den italienska nationen är numera helt
igenom organiserad. I varje kommun, den må
vara än så liten, finnes en fascio. Som ledare
därför står en segretario politico.
Fascist-föreningarna grupperas i provinsfederationer,
vilka i sin tur som ledare ha en segretario
federale. Denne sorterar under fascistpartiets
direktorium, som styres av partisekreteraren,
vilken, som bekant, sedan ett par år har
ministers rang och säte inom regeringen.
Partisekreteraren, partiets direktorium,
federalsekreterarna, de båda presidenterna för
föreningarna för krigsinvalider och frontkämpar
samt en representation för fascistföreningarna
utanför Italien bilda tillsammans Consiglio
nazionale del partito fascista.
Samtidigt är Italien, som bekant, organiserat
ur annan synpunkt. Arbetare och arbetsgivare
äro ordnade i syndikat, sedan grupperade i
federationer och konfederationer och på
samma gång, som termen lyder, »medelst centrala
samlingsorgan förenade till en högre
gemensam hierarki». Dessa statliga samlingsorgan
kallas korporationer och äro för närvarande
22. Ett annat trappsteg inom den korporativa
organisationen intages av Comitato corporativo
centrale, som är sammansatt av ministrarna
och understatssekreterarna, fascistpartiets
vice-sekreterare och skattmästare, korporationernas
Kammarens läsrum.
vicepresidenter (vilka överallt äro identiska
med fascistpartiets representanter inom
korporationerna), presidenterna för
konfederationerna för arbetare, arbetsgivare och fria yrken
plus presidenten för de kooperativa förbundens
centralorganisation. Denna centrala
korporationskommitté tillsammans med de effektiva
medlemmarna av korporationerna utgör
Consiglio nazionale delle corporazioni.
Det är, som sagt, medlemmarna i dessa båda
nationella råd: det för fascistpartiet och det
för korporationerna, vilka bilda Italiens nya
kammare. Nämligen för så vitt de fyllt
tjugufem år och ej äro vare sig senatorer eller
ledamöter i den av Mussolini 1929 instiftade
Acca-demia dltalia, vilken skapades just för att ge
diktare, konstnärer och vetenskapsmän
»nationens erkännande» utan att därför göra dem
(som tidigare skett) till medlemmar av
politiska församlingar.
Det har nyss påpekats, att det är endast
korporationernas effektiva medlemmar, som ingå
i Consiglio nazionale delle corporazioni. På
grund av kammarreformen har man nämligen
185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
