- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
194

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1939 - Rumsfåglar. Riktlinjer för artval och vård, av Axel Adlersparre

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RUMSFÅGLAR

varelse ett ständigt samspel råder enligt
lagarna för retning och reaktion mellan å ena
sidan vissa av yttervärldens faktorer och å den
andra varelsens egen inre faktorskonstellation.
Livsföreteelserna vid hälsa och sjukdom bli
sålunda till sitt väsen dynamiska, de äro
reaktionsförlopp, kedjor av orsaker och verkningar,
som ha ett av sina upphov utanför kroppen. Så
länge organismen kan balansera retningarna,
så länge reaktionerna förlöpa i ostörd
samverkan med varandra och yttervärlden, kalla vi
det hälsa. Rubbas jämvikten, uppträda de
abnorma reaktionsförlopp vi kalla sjukdomar.
Vad det inom vårdtekniken framför allt
kommer an på är sålunda vårdarens förmåga att
bygga upp en yttervärld, miljö, som motsvarar
fågelns anpassningsförmåga och sålunda
förebygger ohälsa och vantrivsel. Kan han det,
kan också varje fågel leva, trivas och
fortplanta sig i »fångenskap». Ty då är det inte
längre någon fångenskap, inga hämningar
vållas i livsutvecklingen. Utan det är —
fysiologiskt sett — en av fågelns i fråga naturliga
yttervärldar.

En av de mångsidigast ingripande
miljöfaktorerna är födan. Av den beror icke blott
fågelns allmänna välbefinnande utan även direkt
eller indirekt alla hans prestationer: häckning,
sång, färgprakt m. m. Födoämnena indelas
numera i två huvudgrupper: skyddande och icke
skyddande. De förstnämnda ha sin väsentliga
betydelse genom halten av för kroppens
tillväxt och fortbestånd oumbärliga
specialämnen, nämligen vissa aminosyror, vitaminer och
mineralämnen. Härigenom förebygga de
uppkomsten av olika slags bristsjukdomar. De icke
skyddande födoämnena ha sin betydelse genom
kaloriinnehållet och förebygga sålunda
vanlig svält.

Det finns två till sin
aminosyresammansättning ganska olika slag av äggvita: djuräggvita
och växtäggvita. Den förra innehåller i regel
alla de aminosyrekomponenter, av vilka djur-

organismen har behov, men så ej växtäggvitan;
den är mer eller mindre ofullständig. Detta
gäller särskilt gräsväxternas (hirs, kanariefrö,
havre, ris, vete m. fl.) fröäggvita, baljväxternas
är bättre. Fröätande fåglar i det fria täcka
instinktivt bristerna genom ökad insektsfångst
under nybildningsperioderna (äggläggning,
ruggning, ungtillväxt). Möjlighet till liknande
komplettering måste även beredas i
fångenskap. Aminosyrebrist föranleder liksom
bristsjukdomar över huvud taget allmän
kroppsförsvagning och ökad känslighet för andra
skadliga inflytelser.

Vitamintillförseln är vanligen
tillfredsställande under sommarhalvåret, så länge tillgång
finns på grönfoder, frukt, bär, angrodda och
halvmogna frön samt växtätande insekter.
Under vinterhalvåret blir det sämre. Angående
vitaminer hänvisas i övrigt till artiklar i bd 20
och 23 av Nordisk Familjebok samt årgång 1938
av Nordisk Familjeboks Månadskrönika.

Mineralämnena äro ganska bristfälligt
företrädda i åtskilliga frösorter och insekter men
rätt väl i mejeriprodukter, frukt och bär. Deras
roll inom fågelns kroppshushållning är ofta
stor. Kalk t. ex. med sina
omsättningsregulatorer är av vikt för äggskalsbildningens
normala förlopp och för skalporositeten. Denna
sistnämnda reglerar i viss mån avdunstningen,
varjämte uppbyggandet av fågelfostrets
vävna-nader, framför allt skelettet, sker på bekostnad
av skalet, som delvis resorberas under
ruvningen. Brist på andra grundämnen, som järn
och jod, ger likaledes upphov till sjukdomar.
Vid otillräcklig mineralämnestillgång bli
framför allt cellbildning, ut- och insöndring samt
kroppsvätskornas normala aciditet lidande.

Slutligen bör beaktas, att när fåglar från det
fria överflyttas i bur eller från större bur till
mindre, rörligheten och därmed energibehovet
avsevärt minskas. Eftersom fettämnena äro
energirikast med 9,3 kaloriers
förbränningsvärme mot äggvitans 4,1, bör oljetillsats till

194

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free