Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1939 - Svenskspråkig scenkonst i Finland. Helsingfors svenska teater under sitt första sekel, av Olov Molander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK SCENKON ST
Nya Theatem i Helsingfors.
Engelska teaterhuset visade sig otillräckliga
och slutligen meningslösa. Samma dag som
Pacius’ med fosterländsk hänförelse emottagna
opera »Kung Carls jagt» uppfördes av
amatörer, den 19 april 1852, gjordes de första
försöken att väcka ett allmännare intresse för en
ny teaterbyggnad. Men fastän såväl
framförandet av detta inhemska musikverk som
den allt rikligare förekommande inhemska
dramatiken i hög grad stimulerat intresset för
denna nationella teaterangelägenhet, dröjde
det ända till 1854, innan man kunde besluta,
att ett nytt teaterhus skulle byggas. Arkitekten
G. T. Chiewitz hade 1853 framlagt förslag till
en teaterbyggnad av sten, och sedan detta
förslag i förändrad form ånyo granskats och den
finansiella sidan av saken genom statens
bistånd blivit slutgiltigt ordnad, igångsattes
bygget sommaren 1858. Platsen var bestämd
till västra delen av Esplanadgatan, där Svenska
Teaterns nya byggnad nu ligger.
I november 1860 stod Nya Theatern — som
teatern då officiellt hette — färdig, den gamla
träteatern revs och flyttades till det s. k.
Ar-kadiaområdet i förstaden Tölö. Chiewitz’ efter
dåtida förhållanden särdeles ståtliga och
bekväma teaterbyggnad med 746 sitt- och 170
ståplatser invigdes den 28 nov. med
framförandet av »Prinsessan af Cypern, Sagospel i 4
akter efter motiver ur Kalevala. Text af Z.
Topelius. Musik af F. Pacius». Av programmet
framgår, att åtskilliga sedermera i Finlands
historia betydande män medverkade vid
högtidligheten. Den av Fr. Cygnaeus — professor
i estetik och modern litteratur och en av
teaterbyggets drivande krafter — författade prologen
tolkades av dåvarande magistern Leo
Meche-lin, sedermera bekant som ledande statsman och
senator. Mechelin medverkade även i
skådespelet såsom Wirokannas, en bjarmisk trollkarl.
Vidare observerar man i personalförteckningen
C. Bergbom — Megapontos, munskänk.
Caar-lo Bergbom skulle snart komma att börja sin
oförglömliga insats i finskt teaterliv såsom
skaparen av den finskspråkiga nationalscenen.
Invigningsprogrammet upprepades vid tre
föreställningar, och den 2 dec. började sedan
Pierre Deland, som hyrt teatern, verksamheten
med sitt rikssvenska sällskap. De, som med
sådan entusiasm bidragit till skapandet av ett
206
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
