Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1939 - Träteknisk forskning, av Ragnar Schlyter - Statsverkspropositionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATSVERKSPROPOSITIONEN
utförts i Sverige, ha väsentligen framkallats av
behov från förbrukare av virket. Statens
provningsanstalt har under de senaste 15 åren
utfört forskningsarbeten och undersökningar på
skogsprodukter i begränsad omfattning. Dessa
undersökningar ha visserligen haft sitt
omedelbara värde, men de ha även visat hur
behövliga fortsatta forskningsarbeten äro på detta
område. För ökad användning till byggnader
och redskap fordras mera ingående kunskap
om egenskaperna hos såväl barrvirke som andra
inhemska träslag. Den stora betydelsen av en
förbättrad användning av trävirke för olika
ändamål har i mycket högre grad än hos
oss uppmärksammats i andra länder, särskilt
U. S. A., Tyskland, England, Frankrike och
Finland.
Under de senaste årtiondena har man i de
utländska forskningslaboratorierna för trävirke
sökt definiera virkets kvalitet, och man anser
sig i England numera ha nått fram till en klar
bestämning av kvalitetsbegreppet för virke för
byggnadsändamål. Detta kvalitetsbegrepp
överensstämmer emellertid ej med det tidigare,
traditionella begreppet. Enär England är den
största avnämaren på Sveriges
träexportmarknad, måste tydligen svenskt virke studeras med
hänsyn till den nya engelska
kvalitetsgrade-ringen för fastställande av i vad mån denna
kan passa för svenska förhållanden.
Om grunden för träundersökningarna icke
skapas genom systematiskt arbete, komma
enstaka undersökningar av mindre omfattning
att dels sakna anknytning till utländska
fordringar, dels icke kunna utnyttja de
erfarenheter, som vunnits i utländska
forskningsinstitut. En försummelse härutinnan måste förr
eller senare leda till förluster i både penningar
och prestige för den svenska träindustrien.
Ragnar Schlyter.
[-STATSVERKSPROPOSITIONEN.-]
{+STATSVERKSPROPO-
SITIONEN.+}
Som torde vara bekant, fattade riksdagen 1937
beslut om en omläggning av riksstatens uppställning,
vilken alltså för första gången tillämpas under nu
löpande budgetår (se häfte 10, 1938, sid. 769).
Statsbudgeten har därigenom uppdelats i två fristående
delbudgeter, driftbudgeten och kapitalbudgeten, vilka
ersatt de förutvarande skattebudgeten och
lånebudgeten.
På driftbudgetens inkomstsida redovisas samtliga
till statsregleringsfonden hänförliga löpande
inkomster (tidigare sammanfattade under »verkliga
inkomster») men däremot ej kapitalmedel. På
driftbudgetens utgiftssida redovisas förutom vad som förr
upptagits under benämningen »verkliga utgifter»
under en särskild huvudtitel anslag för täckning av
den investeringsförlust, som uppstår i samband med
genomförandet av nya, helt eller delvis oräntabla
kapitalinvesteringar. Vid jämn avvägning av
inkomster och utgifter på driftbudgeten är budgeten
balanserad i så måtto, att den ej medför någon vare sig
bokföringsmässig eller rea! rubbning av statens
förmögenhetsställning.
För att upprätthålla denna förmögenhetsställning på
längre sikt måste man emellertid vid budgetens
uppställning taga hänsyn även till förluster, som kunna
ha uppstått i fråga om kapitalinvesteringar,
hänförliga till tidigare budgetår. Den häremot svarande
reala förmögenhetsminskningen erfordrar för att
uppvägas, att särskilda täckningsanslag anvisas under
efterföljande budgetår. Tidigare har detta skett
under »utgifter för kapitalökning». Numera skall i
stället bland utgifterna på driftbudgeten under en
särskild huvudtitel upptagas anslag för avskrivning av
dessa kapitalmedelsförluster med belopp, som enligt
fastställd plan belöpa på respektive budgetår (denna
huvudtitel förekommer för första gången i
riksstat-förslaget för budgetåret 1939—40). Sedan detta
till-lägg gjorts på driftbudgeten, innebär en jämn
avvägning av dess inkomster och utgifter, att icke heller
vid sidan av budgeten uppkommande förluster på
längre sikt medföra en förmögenhetsminskning.
Avvikelser från jämji balansering av driftbudgeten
betraktas som budgetens över-, respektive
under-balansering. Differensen mellan inkomster och
utgifter uppföres i riksstaten som överskott, respektive
underskott. Regleringen av dessa sker över ett i
stället för statens kassafond inrättat regleringskonto,
benämnt statens budgetutjämningsfond, vars utveck-
216
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
