Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Grundskatterelikter. Avvecklingen av grundskatter och därmed likställda avgälder, av H. Skoglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDSKATTERELIKTER
beträffande inlösen av skattefrälseränta samt
före den 1 jan. 1942 beträffande avlösning av
frälseskatteränta. Genom särskild lag av den 11
juni 1937 om upphörande av vissa frälseräntor
bestämdes vidare, att frälseränta, som kan
inlösas av statsverket, skall upphöra, om inlösen
icke påkallats före den 1 jan. 1940, samt att
frälseränta, varpå 1912 års lag är
tillämplig, skall upphöra, om avlösning icke
påkallats före den 1 jan. 1942. Utan särskilt
förfarande hos inskrivningsdomaren skall vidare
frälseränta, som är förenad i samme ägares
hand med den fastighet, varav räntan utgår,
och ej besväras av sökt eller beviljad
inteckning, automatiskt upphöra med lagens
ikraftträdande (den 18 juni 1937).
Genom dessa bestämmelser torde vara sörjt
för att frälseräntorna inom snar framtid
definitivt upphöra. Emellertid kunna frälseräntor
fortfarande bildas. Vid skatteköp enligt kungl.
kungörelsen den 17 maj 1861 av vissa Danviks
hospital tillhöriga fastigheter sker nämligen
förbehåll om utgörande av frälseränta till
hospitalet. Ett 15-tal sådana ännu icke försålda
fastigheter torde finnas. Kungl. Maj:t har
emellertid erhållit bemyndigande av 1937 års
riksdag att vidtaga ändring av 1861 års
kungörelse i syfte att förekomma uppkomsten av
frälseränta vid dylikt skatteköp. Sådan ändring,
som torde vara avsedd att vidtagas före den
1 jan. 1942, då räntorna eljest utan vidare
upphöra, har ännu icke skett.
Ett särskilt slag av frälseräntor utgöra de
till statsverket indragna
hospitalsräntor, på vilka ovannämnda lagar icke äro
tillämpliga. Dessa räntor ha tidigare tillhört de
såsom särskilda stiftelser betraktade hospitalen i
riket, vilka ägde sina fastigheter med
frälseman-narätt. Räntorna ha uppkommit i huvudsak på
enahanda sätt som vanliga frälseskatteräntor.
I sammanhang med hospitalsväsendets
övertagande av staten år 1876 indrogos berörda
räntor till statsverket. Genom kungl. förord-
ning den 5 juni 1909 erhöllo ägarna av de
fastigheter, av vilka hospitalsräntor utgingo,
rätt att avlösa räntan genom att till statsverket
inbetala ett engångsbelopp, motsvarande
räntans efter 5 % uträknade kapitalvärde. Denna
möjlighet till räntornas avlyftande begagnades
emellertid icke i någon nämnvärd utsträckning
av jordägarna. Och vid 1937 års riksdag
beslöts, att berörda räntor skulle med ett par
undantag upphöra att utgå för tid efter år 1937
(kungl. förordning den 18 juni 1937, nr 589).
Räntorna uppgingo då till ett belopp av
5 191,72 kr.
I Danmark och sålunda även i de forna
danska provinserna indrogos icke vid
reformationen kyrkornas fasta egendomar, räntor och
tionde. Till följd av detta förhållande utgå till
kyrkorna i nänmda provinser avgifter, som
ha karaktär av grundskatt. Till kyrkorna
utgående kyrkotionde blev emellertid
avskriven redan år 1898. Övriga kyrkorna
tillkommande fastighetsavgifter kallas i Skåne,
Halland och Blekinge landgille samt i
Bohuslän ländsk yld. Landgillet är av
två olika slag, nämligen dels landgille, som
brukare av kyrka tillhörig jord har att
såsom årlig avgäld jämte städsmål erlägga till
kyrkan som jordens ägare och som
sålunda motsvarar det svenska avrad, och dels
landgille, vars innehavande ej betecknar
äganderätt till den jord, varav landgillet utgår.
Det förstnämnda slaget av landgille förutsatte
sålunda ett landboförhållande. Det senare har
uppkommit på så sätt, att kyrka sålt den
jord, varav landgille utgick, med förbehåll om
skyldighet för nye ägaren att utgöra landgillet,
eller att ägare av jord, med bibehållande av
jordäganderätten, till kyrka eller präst upplåtit
rätt till ständig årlig avgift från jorden.
Härigenom antog landgillet karaktär av jordränta.
Landskylden motsvarar i stort sett det senare
slaget av landgille.
Avvecklingen av landgillet har skett olika,
233
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
