Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Inkarikets guldskatter. Ett nytt fynd från Perus kusttrakter, av S. Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INKARIKET
bank» fyllde den kejserliga skattkammaren.
Alla tidigare prestationer bleknade emellertid
inför de oerhörda skatter, som Pizarro och hans
lilla skara djärva äventyrare roffade åt sig
1533—34 i Peru, då Inkariket erövrades. Den
fångne inkan, Atahualpa, förband sig att fylla
ett rum med guld, om han återfick friheten.
Rummet var 20 fot långt, 17 brett, och höjden
var 9 fot. Han blev emellertid mördad, innan
han helt kunde infria sitt löfte. Då marschen
mot Cuzco, rikets huvudstad, anträddes,
befanns det dittills samlade bytet enbart av guld
redan omfatta 1 326 539 pesos, vilket W. H.
Pres-cott 1847 ansåg motsvara omkring 3,5 mill. pd st.
(ung. = 65 mill. kr.). Cuzcos plundring gav
ungefär halva denna summa, och väldiga
rikedomar erhöllos vid plundringen av andra
städer och heliga orter. Det mesta gick direkt
i smältdeglarna, men många förnämliga prov på
indiansk guldsmedskonst sändes till Spanien
med kejsarens lagstadgade femtedel av ro vet.
Kejsaren hade dock större behov av pengar
än konst, och av de hemsända skatterna har
ingenting bevarats.
Från erövringstiden fram till våra dagar har
överallt i Amerika, där det visat sig vara
lönande, bedrivits systematisk gravplimdring,
huvudsakligen med tanke på eventuella
guldfynd. Att det verkligen kunde vara mödan värt
visade Garcia Gutiérrez de Toledo. Från en
enda fyndplats i norra Perus kustland lär han
under 25 års träget arbete årligen ha utvunnit
guld till ett värde av 1 mill. kr. (oberäknat
myntvärdets fall). Men även i andra delar av
Amerika har denna originella gruvdrift visat
sig lönande, och det uppgives, att flera av
Panamas rika familjer grundlagt sina
förmögenheter tack vare Castilla del Oros guldrika
gravar. Under professor Erland Nordenskiölds
expedition till Panama och Colombia 1927 blev
jag på det sistnämnda landets stillahavskust i
tillfälle att undersöka en grav, belägen på en
hög ås. Hela åsen hade varit ett enda grav-
fält, några få gravar voro orörda, resten
plundrade. Två år före värt besök hade ett
lag professionella gravplundrare här varit i
verksamhet.
Trots att oerhörda mängder av guldsaker
under 400 år anträffats i Amerika, höra
föremål av detta slag till museernas
sällsyntheter. Under de senaste åren ha emellertid
arkeologer i Mexiko och Panama gjort
storartade fynd, och nyligen påträffades en ytterst
märklig guldskatt i Peru. Chefen för landets
nationalmuseum, Luis Valcårcel, uppger den
vara Sydamerikas största sedan
conquistado-rernas dagar. På nationalismens altare har han
väl offrat något av vetenskapsmannens
sanningskärlek, men även om man prutar av en
god del på superlativen, kvarstår en skatt av
betydande metallvärde. För kulturforskaren kan
värdet av fynden knappast överskattas.
Denna guldskatt anträffades i distriktet Illimo
nära Lambayeque i norra delen av Perus
kustland. Någon ingående redogörelse för
fyndomständigheterna eller förteckning över
föremålen har ännu ej publicerats. Bland de
föremål, som äro förfärdigade av guld, silver och
koppar samt tumbaga, en legering av dessa
metaller, finnas många, som även ha
konstnärligt värde, bl. a. flera stora bägare och tre
figurer av guld. Dessutom anträffades en
mängd små plattor av guld med drivna
ornament, avsedda att sys fast på kläder, samt
fyrkantiga guld- och silverskivor av ända till
50x70 cm storlek. Dessa ha troligen tjänat
som väggbeklädnad i palats eller tempel.
Skatten utgjordes vidare av ett stort antal
pärlor för halsband, mumiemasker, ringar,
bjällror, skedar samt prydnadssaker av
allehanda slag. Av bägarna äro en del
odekorerade men av vacker form, andra äro smyckade
med turkosinläggningar och tre prydda med
stiliserade människofigurer i drivet arbete. De
senare, som äro ungefär 21 cm höga, väga
tillsammans 1 674 g. De två, som äro dekorerade
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
