Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Katalysen i kemisk industri, av Walter Qvist - Norrländska kyrkstäder, av Bertil Berthelson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKSTÄDER
kunna förekomma. Dylika ställen i kristallerna
utmärkas ofta av större kemisk aktivitet än de
omgivande normala kristallytorna. Det synes
under sådana förhållanden ej omöjligt, att man
vid de hos olika katalysatorer påvisade aktiva
centra, varom det tidigare varit tal, har att
göra med dylika felbyggnader.
En ökad aktivitet har även kunnat iakttagas
i närheten av ett ämnes omvandlingspunkt,
ifall detsamma förekommer i olika former.
Även dylika fall, vid vilka man sannolikt har
att göra med en uppluckring av kristallgittret,
kunna tänkas förekomma vid många
katalytiska reaktioner.
Det stora intresse, som de katalytiska
processerna tilldraga sig, har medfört, att en
intensiv forskningsverksamhet bedrives på olika
håll. Trots allt måste man dock konstatera,
att den teoretiska kunskapen om de
katalytiska reaktionerna tills vidare ej kunnat hålla
jämna steg med de praktiska vinningarna. Det
råder dock ej något tvivel om att ej den
teoretiska forskningen, i den mån denna leder till
ökad klarhet, här som i så många andra fall
skall verka befruktande och utvecklande på
industrien, liksom även de ur praktiken
framsprungna problemställningarna verka livande
på forskningen. Walter Qvist.
NORRLÄNDSKA
KYRKSTÄDER.
När det på senare tid talats om vidgade
uppgifter för kulturminnesvården i vårt land,
ha de norrländska kyrkstäderna ofta nämnts
som en av de företeelser, vilka kräva särskild
uppmärksamhet och målmedvetna
skyddsåtgärder. Säkert är också, att vad som kan göras
för att bevara denna säregna bebyggelseform
måste göras snart, om det skall få någon
praktisk betydelse. Kyrkstadshusen äro ju
ingalunda mera stabila byggnader, och i
allmänhet underhållas de numera inte heller av
sina ägare i så stor utsträckning som på den
tid, då de ännu spelade en viktig roll i
samhällslivet.
Begreppet »norrländska kyrkstäder» är
måhända ganska diffust för den allmänhet, som
bor fjärran från dessa intressanta
samhällsbildningar, men det skall genast påpekas, att
motsvarande företeelse finns eller har funnits
också på många håll längre ned i landet, ehuru
ohka geografiska och historiska
förutsättningar fört till växlande resultat. Generellt
sett kan man säga, att de stora
norrlandssocknarna fått väl utbildade kyrkstäder med både
bostadshus och stallar, medan man i de mindre
socknarna söderut nöjt sig med endast
stallbyggnader. Det ligger i sakens natur, att de
största, bäst utbildade anläggningarna rönt den
främsta uppskattningen ur kulturhistorisk syn-
Förklaringar till vidstående bilder.
Bild 1—5. Piteå landsförsamlings kyrkstad i öjebyn.
Den återstående kyrkstadsbebyggelsen har infogats i
ett samhälle av modernare struktur men bildar
alltjämt det dominerande inslaget i gatubilderna.
Kyrkstädernas planläggning visar ofta en vacker
växelverkan mellan klungor av hus och inströdda öppna
platser (2). De enskilda kyrkhusen äro många gånger
ytterst väl byggda och ha stundom försetts med
dekorativt utförda snickeridetaljer (3). Bakom
gatulin-jema verkar bebyggelsen mera oregelbunden (4). De
ofta i sen tid påbyggda skorstenarna visa, att de olika
husen avsetts till bostäder och sålunda trots sitt ofta
oansenliga yttre icke få betraktas som
uthusbyggnader. De enklare kyrkstugomas exteriör saknar
utsmyckning, men byggnaderna äro av stor verkan som
detaljer i en samlad helhet (5).
Bild 6—7. Kyrkstaden i Skellefteå. Kyrkstaden gör
i sitt nuvarande skick ett påfallande modernt intryck.
Landsvägen mellan staden och landskyrkan går som
huvudgata rakt igenom anläggningen (6). Även de
inre delarna (7) äro mera regelbundna och bebyggda
med större hus än på andra håll utmed kusten, där
kyrkstäderna i större utsträckning bevarats från äldre
tider.
244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
