- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
269

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Nya Zeelands ekonomiska utveckling, av Carl Skottsberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NYA ZEELAND

Kauriträd.

Nyodling med kvarstående brända trädstammar.

tills vidare reserverade, vartill komma några
nationalparker. Hela denna yta är dock icke
skog; man finner inom de olika slagen av
reservat åtskilliga skoglösa områden, och
skogen själv är långtifrån alltid orörd utan
utgöras i flera fall av bestånd, där allt det
värdefullare timret uttagits, utan att man på något
sätt sörjt för återväxten. Den värsta skövlingen
har givetvis övergått kauriskogen, berömd för
sin oförlikneliga skönhet. Kauri, Agathis
au-stralis, är släkt med araukaria — så gott som
alla ekonomiskt viktiga träd på Nya Zeeland
äro kottebärande — och ett av jordens
värdefullaste timmerträd; kaurivirket utgjorde det
tidigare Nya Zeelands viktigaste inkomstkälla
men spelar numera en ytterst underordnad roll
i exporten, eftersom man sent omsider sett sig
tvungen att skydda det mesta av det lilla, som
finns kvar. I dimensioner tävlade kauri med
Kaliforniens ryktbara jätteträd. Minskningen
av skogens betydelse för exporten framgår av
följande siffror: skogsprodukter, som 1853
utgjorde 31 %, hade 1936 sjunkit till mindre än 1 %.

En värdefull biprodukt var det dyrbara harts,
som i riklig mängd avsöndras av kauristammen
och som i myckenhet grävts fram ur jorden,
sedan skogen försvunnit och ersatts med
värdelös buskvegetation. Till 1936 hade harts till ett
värde av 23 mill. pd st. utvunnits. I våra dagar
har det mycket ringa betydelse för exporten.
Även blandskogarna av löv- och barrträd äro
illa tilltygade, och allenast bergsskogarna av
sydbok (Nothofagus) på Sydön erbjuda
alltjämt i större utsträckning en bild av orörd
natur. Den vildväxande skogen är icke
föremål för någon som helst verklig skötsel. I det
längsta har man hyst den uppfattningen, att
det ej lönade mödan, och då tillgången på
timmer syntes hotad, började man i allt större
skala plantera främmande barrträd, som
grundligt omgestaltat landskapet. Reser man
nu genom Nordön, är det icke mycket som
påminner en om att man befinner sig på Nya
Zeeland. Kalhuggna betesmarker, ofta våldsamt
inkräktade av förvildade buskar, särskilt det
besvärliga ärttörnet, Ulex europaeus, omväxla

269

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free