Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1939 - Anjalamännen på Fredrikshov. Ett 150-årsminne, av Helge Almquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANJALAMÄNNEN
C. G. Armfelt, 1791. Kfter oljemålning.
överstarna Hästesko, von Otter och
Montgo-mery, överstelöjtnanterna Leijonstedt och
Ene-hielm, major von Kothen och flera till.
Fredrikshov blev högkvarteret för Anjalas en gång
så självmedvetna, nu så miserabla generalstab,
men det rymde icke alla dess subalterner, som
efter hand fördes till Stockholm, sedan de
rannsakats inför krigsrätter i Finland. En nyligen
utkommen bok har fäst uppmärksamheten på
en av arrestanterna, nämligen Montgomery^;
här skall jag, med användande av en del
obegagnat material, belysa hela kretsens öden.
Blott i förbigående må erinras om att Axel von
Fersen och några andra av
riddarhusoppositionens män måste vistas under samma tak ett
par månader från den skickelsedigra 20 febr.
De voro liksom Mikael Anckarsvärd godtyckligt
arresterade, medan Anjalamännen häktats för
att ställas inför den domstol, som utom det
officiella språket kallades »generalkrigsrätten».
Fredrikshov var ju ett kungligt slott, där
senast Lovisa Ulrika hade upplevat många bittra
tankar och några upprivande möten med sonen.
1 Vivi Horn, »Den sturske Montgomery» (1938).
Nu blevo andra tragiska öden förknippade med
»Stockholms Bastilj», som den
dagboksskrivande hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta
kallade slottet efter Fersens internering. I
sig självt måste det ju anses vara ett
komfortabelt och hedersamt fängelse, där de
fängslade officerarna inte behövde se vanliga
förbrytare inpå sig. Men det blev ändå högst
ogästvänligt, sedan fönstren hade försetts med
starka järngaller och dörrarna med massiva
järnbommar. Under februari, mars och april
1789 utanordnades till överståthållaren nära
1 000 daler silvermynt för att han skulle kunna
förvandla slottet till fängelse, och för den
summan kunde mycket göras. De bevarade
räkenskaperna låta oss följa arbetets gång:
anskaffandet av 31 »nya korsgaller» till fönster och 12
»nya bommar med sina stora krampor och
skruvar» till dörrarna, stenhuggarnas arbete
»med järngallernas och dubbarnas inhuggning
och fastgjutning i stenkarmarna»,
husgeråds-betjäntes transport av sängar och andra
möbler till slottet. Om dettas nya utseende skriver
Leijonstedt: »Fredrikshov med alla sina galler
och bommar var mig intet obekant, långt förrän
jag fick dem närmare betrakta; de avmålades
ävenså hiskliga som i Sverige ovanliga.»
Anckarsvärd skildrar åskådligt sina dagar i
arrestrum-met: »En post för dörren, som flere gånger i
timmen öppnade för att se, om han hade mig
i behåll. Var afton kl. efter nio hörde jag redan
på långt håll en skramlande nyckelknippa och
genljudet av bommarnes dån, med vilka då våra
dörrar fastlästes till kl. 7 å 8 om mornarne,
vilket ej gjorde de gladaste intryck.»
Bevakningen var anförtrodd åt
gardesofficerare och soldater, men för övrigt stodo
överståthållaren och polismästaren, den illa sedde
Lil-jensparre, för regimen. Mathållningen sköttes
av ett pä slottet särskilt inrättat marketenteri,
som inom parentes sagt troddes vara ett tillhåll
för Liljensparres spioner. Arrestanterna
behövde inte magra på den kost, som staten bestod.
294
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
