Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1939 - Själands Trelleborg. Ett märkligt vikingaläger, av Sune Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJ ÄLLANDS TRELLEBORG
Flygbild av Ismantorps borg.
denna ligga fyra gyttriga kvarter, skilda av fyra
gator, vilka från portarna i de fyra
väderstrecken likt radier löpa samman i borgens av en
rundbyggnad markerade centrum. Jämföra vi
denna »stadsplan» med Trelleborgs, faller det
naturligtvis genast i ögonen, att man i den förra
ej alls nått samma regelbundenhet som i den
senare. Eljest äro dock överensstämmelserna
ganska påfallande. Man kunde säga, att vi här
se tillämpade inom samma mur båda de
grup-peringssätt, som i den danska motsvarigheten
fördelats mellan huvudborgen och förborgen.
Och man undrar om inte också åtminstone
husen inom Ismantorps vall böra betraktas som
minnen av ett vikingaläger.
Något absolut hinder för en sådan tolkning
kan näppeligen uppställas. Visserligen torde
själva ringmuren, såsom förut framhållits,
förskriva sig från 400-talet, men då några
daterande fynd ej vid sakkunnigt utförda
undersökningar påträffats i därvarande husrester,
finns intet tvång att föra dem tillbaka till
samma tid. Det är nämligen påvisat, att Öland äger
fornborgar från två perioder, dels från
400-talet, dels från vikingatid—medeltid. Och
under den senare epoken ha icke blott nya
borgar byggts utan också flera av de äldre ånyo
tagits i bruk. Om detta gäller även beträffande
Ismantorps borg, kunna ju
därvarande byggnader härröra från den yngre
epoken. För detta antagande talar i
någon mån, att det enda fynd, som är
känt härifrån och som kan tilläggas ett
visst, om än på grund av de osäkra
fyndförhållandena tvivelaktigt
daterande värde, är ett starkt slitet,
troligen arabiskt silvermynt. Som ett
starkare skäl till förmån för det andra
alternativet har man emellertid anfört,
att borgen ligger inom ett område, som
ej ägt någon nämnvärd bebyggelse av
vanlig form under vikingatid men
däremot hyst en mycket rik
befolkning under de första fem århundradena e. Kr.
Detta skäl förlorar emellertid all betydelse, om
vi nu, med stöd av det märkliga Trelleborg, tyda
husen i Ismantorps borg som uppförda för
tillfällig kasernering av en vikingatrupp.
Emellertid måste vi naturligtvis hålla i
minnet, att de militära förhållandena under tidig
folkvandringstid efter all sannolikhet varit fullt
ut lika välorganiserade som ett halvt årtusende
senare. Vissa år 1938 utförda undersökningar
på Jäderen i Norge ha för övrigt visat, att man
där haft en del anläggningar, som, ehuru
enklare, erbjuda påtagliga analogier med
Ismantorps borg, i användning från det 2:a—5:e
århundradet e. Kr.
Klokast är alltså att alltjämt lämna frågan
öppen om det öländska eventuella borglägrets
närmare datering inom det första årtusendet
av vår tideräkning.
För svenska läsare kan det emellertid ha sitt
intresse att erinra om ett skriftligt uttalande,
som av allt att döma gäller företrädesvis
svenska utvandrare och som förmodligen direkt
åsyftar deras anlitande av ringborgar som
periodiska uppehållsorter. Det är den grekiske
kejsaren Konstantin Porfyrogennetos, som vi
ha att tacka för denna uppgift. Han skrev vid
mitten av 900-talet i Konstantinopel en bok
404
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
