Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1939 - Jylländskt bondeliv under äldre järnåldern. Omläggning av jordbruket under inverkan av klimatförsämring, av Gudmund Hatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JYLLÄNDSK J ÄRN ÅLDER
ställes på planen på bild 1. Vallarna
representera blott omkring ^/a av denna by; den har
sträckt sig vidare mot väster, där de på
jordytan synliga resterna dock utplånats under
senare tid. Vid mina utgrävningar visade det sig,
att byns hela utsträckning i öster—väster varit
400 m. Strax söder om byn, i bottnen av en
naturlig sänka, fanns byns gemensamma brunn,
ett kägelformat hål, omgivet av en stenlagd
plats, där det låg skärvor av många lerkärl.
Något söder om brunnen. fanns en gravplats
med åtta gravar. Gravgodset innehöll keramik
av samma former, som påträffades i de utgrävda
husen. Otvivelaktigt hörde gravplatsen till byn.
En av de utgrävda hustomterna tillhörde ett
nedbrimnet hus, 16 ^U m långt invändigt, 5 m
brett på mitten, något smalare vid ändarna,
med ingång på vardera långsidan. Västra delen
av huset hade lergolv, eldstad, lerbänk längs
västväggen, stenmortlar i golvet väster om
eldstaden och en stor mängd lerkärl, några med
förkolnat innehåll av säd, linfrö och dådrefrö,
tydligen matrester. Ett stort lerkärl vid
eldstaden innehöll grott malt, som givetvis ställts att
torka, alltså en maltkölna. Ett annat lerkärl
innehöll korn, som just begynt gro, då huset
brann ned. Tydligen gäller det här
förberedelser till ölbryggning. Ett kärl innehöll rester av
kokt korn, kanske ett slags kornsoppa. På
golvet vid eldstaden låg det förkolnade rester av
otröskat korn. Nära eldstaden påträffades också
en stor hög förkolnade linfrön, som synas ha
stått i en cylindrisk träbehållare. Husets östra
del, som var något nedsänkt i marken, hade
jordgolv och har förmodligen använts för
boskapen. Där fanns det bås för ett dussin
kreatur. Taket har uppburits av inre takstolpar i
två rader. Där funnos många förkolnade rester
av stolpar och takstänger. Det mesta av timret
var ek, men man använde också lind, al, bok,
björk, asp och hassel.
Bild 7 är ett fotografi av en av de andra
Ös-terböllehustomterna, efter utgrävningen, sedda
Bild 2. Takstolpar, resta i Hjerl Hede.
från väständan. De utgrävda stolphålen visa
takstolparnas plats. Till höger, mitt på
sydsidan, var ingången med stenläggning och en
hög stentröskel. Ungefär mitt i husets västra
hälft skymtar den stenlagda eldstaden.
Bild 8 visar denna eldstad på närmare håll,
sedan det överliggande lerlagret avlägsnats. I
kanten av stenläggningen, främst på bilden,
synes en liten lerkopp, som varit nedsatt i
eldstaden. Vi funno flera exempel på sådana
nedsatta lerkärl i österbölleeldstäderna; i ett fall
hade man två gånger i följd försett eldstaden
med ett sådant kärl. Vi stå här inför en religiös
sedvänja, ett offer till eldstaden eller dess vätte.
Det nedsatta kärlet innehöll givetvis mat; i ett
fall innehöll ett sådant kärl rester av rostat
korn. Man kan knappast undgå att tänka på
den sed, som i Danmark bibehållit sig ända till
nutiden, att ge tomten julgröt.
En annan rituell handling av religiös
karaktär avslöjas i ett fynd i järnåldersbyn i Fjand
vid Nissum fjord. Sedan denna by brunnit —
och innan man återuppförde den —, grävde
man ett hål i en av brandtomterna och anbragte
i detta hål en järnyxa, stående lodrätt med
eggen uppåt. Det kan knappt vara tvivel om att
denna yxa skulle tjäna som skydd mot åskan.
Sannolikt har byn bränts ned av blixten. Det
har varit en svår katastrof för det lilla
samhället av fiskare och åkerbrukare. Ett halvt
467
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
