Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1939 - Jylländskt bondeliv under äldre järnåldern. Omläggning av jordbruket under inverkan av klimatförsämring, av Gudmund Hatt - Motortorpedbåtar. Ett nytt specialvapen - flottans »moskitos», av Gustaf Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOTORTORPEDBÅTAR
Den äldre järnålderns jylländska bönder ägde
en kultur, vars element delvis kommit långväga
ifrån. Men under klimatförsämringens tryck
omdanade och anpassade de sin kultur, så att
den blev mera effektiv. De voro ännu icke
färdiga med denna omdaning. Ännu in i romersk
järnålder fasthöllo de med bondens
konservatism de bassängformade åkrarna, som ägna sig
bättre för ett torrt klimat av
medelhavskaraktär än för ett fuktigt nordvästeuropeiskt klimat.
Men vändskiveplogen hade uppfunnits redan
under fornromersk järnålder — den som sedan
möjliggjorde åkrarna med höga ryggar, vilkas
funktion var avvattning. Jordväggshuset var
en varmare bostad än flätverkshuset och
innebar tillika en träbesparing, som nog kunde bli
nödvändig i den mån skogen avtog. Man var
ännu långt från den organiserade
gemenskapsdriften, som karakteriserade de historiska
byarna; men man levde mest i små bysamhällen,
där de enskilda ägarnas åkerlappar lågo
inkilade mellan varandra. Den tekniska
kulturutveckling, som skiljer den äldre järnålderns
bönder från Ertebölletidens samlare och jägare
är i själva verket långt större än den, som
försiggick mellan romersk järnålder och det 18:e
århundradet. Åkerbrukets inträngande under
yngre stenåldern och järnframställningens
under äldre järnåldern är o de största
förhistoriska händelserna i Danmark. Deras räckvidd
kan blott jämföras med den moderna
industrikulturens inträngande; i Danmark började
denna ju först efter 1800-talets mitt.
Gudmund Hatt.
MOTORTORPEDBÅTAR.
ETT NYTT SPECIALVAPEN —
FLOTTANS »MOSKITOS».
I och med torpedens tillkomst uppstod också
behovet av fartyg, lämpade att föra torpeder
som huvudsaklig bestyckning och att framföra
detta vapen till sådant avstånd från en fiende,
att största möjliga utsikt till effektiv verkan
kunde påräknas. Av torpedbåten, som blev
denna fartygstyps namn, fordrades och fordras
alltjämt största möjliga rörlighet, d. v. s. fart
och manöverförmåga, god sjövärdighet samt
små dimensioner med ett sådant minimum av
målyta och synbarhet, att upptäckt försvåras
och sannolikheten för träff av fiendens artilleri
minskas.
De första torpedbåtarna voro
ångmaskin-drivna och byggdes under slutet av 1800- och
början av 1900-talet i stort antal. De kommo
emellertid att snart spela ut sin roll efter
tillkomsten av de ännu snabbare och med artilleri
försedda jagarna. Dessa och
undervattensbåtarna kommo sedan så småningom att
övertaga torpedbåtens uppgifter såsom
torpedbärare. Jagarna och undervattensbåtarna voro
emellertid dyrbara fartyg. Behovet av de små,
billigare och lättrörligare torpedbåtarna
kvarstod alltjämt.
Till följd av motorteknikens utveckling
erbjöds så under världskriget möjlighet att
med bibehållande av torpedbåtens ringa
storlek och rörlighet bygga farkoster med en
fart, likvärdig med eller högre än jagarnas,
således med utsikt att kunna undgå dessa.
Motortorpedbåten såg dagen. Mängder av
sådana små torpedbärare byggdes under
världskriget i England och Italien, och därifrån
levererades under åren närmast efter kriget
motortorpedbåtar även till andra länder, bl. a. också
till Sverige. Såväl de engelska som de italienska
motortorpedbåtarna visade sig under
världskriget under lämpliga förhållanden och i händerna
på skickliga och dristiga befälhavare kunna
göra betydande insatser. Lyckade och
förlust-bringande anfall såväl mot fartyg till sjöss som
mot i hamn förankrade sjöstyrkor kommo tron
på denna nya fartygstyp att starkt stegras. Den
visade sig därjämte användbar för andra
ändamål, exempelvis för jakt på undervattensbåtar.
3—NFM39:7
469
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
