- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
493

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1939 - Atmosfäriska radiostörningar, av Harald Norinder - Det internationella skogsvetenskapliga samarbetet. Skogsunionens verksamhet under senaste decennium, av Sven Petrini

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tusendels sekunder ha undersökts, och på bild
10 återgivas originalregistreringar av några
sådana.

Genom speciella undersökningar, vilka den
senaste tiden utförts vid institutet, har det
dessutom visat sig, att störningar finnas i stort
antal med ännu kortare tider. Dessa utbildas
i samband med icke alltför avlägsna åskväder.
På bild 11 återgives ett exempel på sådana
störningar av ultrakort varaktighet, vilka
upptagits vid institutet i samband med en
blixturladdning. I detta fall är hela tidssvepet
endast 60 milliondels sekunder, och man ser av
oscillogrammet, att störningarna ha
varaktigheter på blott några få milliondels sekunder.
Även en störning med längre varaktighet är
synlig på figuren. Den utgöres av den kurva,
som går snett mot den horisontella tidsaxeln
på figuren. Huru en radiomottagare reagerar
för störningar av denna typ framgår närmare
av bild 12. I detta fall ha vi medelst
katod-stråloscillograf helt enkelt registrerat de
störningar, som alstras i högtalaren hos en vanlig
radiomottagare. Hela tidssvepet är i detta fall
8 tusendels sekunder, och vi se, att under
denna tid har mottagaren givit ifrån sig hela
skurar av störningar. Det är alltså icke att undra
på att vi alltid få vidkännas så svåra
radio-störningar, särskilt när blixturladdningar äro
i faggorna.

I sin allmänna struktur överensstämma de
atmosfäriska störningarna med
blixturladdningarna, och man har därmed det påtagliga beviset
för att det är blixten, vilken närmast är
ansvarig för uppkomsten av störningarna. Det
är för övrigt icke att undra på att en blixt
med medellängder på flera kilometer, med
strömmar på upp till hundratusentals ampere
och spänningar på milliontals volt skall ha
förmågan att alstra enorma elektriska störningar
i vår atmosfär.

Huruvida det finns några utsikter, att man
vid rundradiomottagning kan frigöra sig från

de atmosfäriska störningarna, är ännu för tidigt
att yttra sig om — en förutsättning för
besvarandet av denna fråga är, att man i alla detaljer
känner dessa störningars elektriska egenskaper.
Med det arbetet är man, som vi sett, redan i
full gång.
Harald Norinder.

DET INTERNATIONELLA

SKOGSVETENSKAPLIGA

SAMARBETET.


SKOGSUNIONENS VERKSAMHET UNDER
SENASTE DECENNIUM.



Träet såsom råvara har kommit att spela en
allt större roll. Dess mångsidiga användning
ökas alltjämt, under det att skogstillgångarna
avtaga med den fortgående kulturutvecklingen,
som tränger undan skogen. I det ena landet
efter det andra har samhället måst ingripa
reglerande, och frågorna rörande
skogsproduktionen ha blivit problem av
internationell räckvidd.

Samarbetet på det skogliga området inleddes
först av vetenskapsmännen, vilka
lättast kunde finna gemensamma intressen med
avseende på undersökningsmetoderna. De
krafter och faktorer, som äro verksamma i
naturen vid skogsproduktionen, äro överallt
desamma, ehuru kombinationerna växla.
Dessa faktorer böra därför studeras, mätas och
beskrivas efter enhetliga principer.
Materialinsamlingen vid en undersökning av hur
skogsbeståndets utveckling gestaltar sig under olika
förhållanden och med målmedvetet varierad
skötsel är en dyrbar, besvärlig och
tidskrävande uppgift. Det råder därför en konstant
brist på användbart material för den
vetenskapliga behandlingen av dylika frågor. En
samverkan mellan olika länders skogliga
försöksväsen, som möjliggör ett ömsesidigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0527.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free