- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
495

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1939 - Det internationella skogsvetenskapliga samarbetet. Skogsunionens verksamhet under senaste decennium, av Sven Petrini

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKOGSVNIONEN

generalsekreteraren sin första tryckta
årsberättelse, i vilken redovisades 54 ordinarie
medlemmar (skogliga forskningsinstitut, högskolor,
universitet) i 25 olika länder och en
kassabehållning av 4 716 schweiziska francs. Den
1 jan. 1939 omfattade unionen 94 ordinarie och
5 personliga medlemmar samt hade en
förmögenhet av något mer än 20 000 svenska kronor
och eget kontor i Stockholm. Förbundets
verksamhet har kunnat fortgå relativt ostörd av
alla de senaste årens kriser och politiska
förvecklingar, vilket visar det allmänna intresse,
varmed det internationella samarbetet på just
det skogliga området omfattas.

Arbetsutskottet sammanträder årligen i olika
länder. Vid dessa sammanträden, där
generalsekreteraren är föredragande, dryftas unionens
löpande ärenden. Dessutom anordnas skogliga
exkursioner och demonstrationer, varigenom
arbetsutskottet får tillfälle att i tur och
ordning sätta sig väl in i de olika ländernas
skogliga förhållanden och aktuella problem.
Behandlingen av många specialfrågor hänskjutes
till särskilda kommittéer, som äro verksamma
under arbetsutskottets ledning. Då och då
anordnas specialkonferenser, till vilka ofta även
andra än de kommitterade inbjudas. I sådana
fall liksom i en mångfald andra angelägenheter
fungerar generalsekretariatet som en
mellan-instans, varifrån inbjudningar och
hänvändelser till de olika ländernas regeringar utgå.

Här skall i korthet redogöras för
utvecklingen av några huvudfrågor, som varit och
äro föremål för skogsimionens intresse.

1. Bibliografifrågan.

Upprättandet av en internationell skoglig
bibliografi har, som förut nämnts, redan tidigt
stått på unionens program. Förslag väcktes i
denna riktning första gången på unionens
fjärde möte, i Wien 1903, och frågan har sedan
behandlats vid upprepade tillfällen.

Vid Stockholmskongressen beslöts, att
bibliografien över den äldre litteraturen skulle

utges genom varje lands försorg, så att
unionens enda befattning därmed skulle vara att
bestämma de enhetliga
klassificeringsgrunderna, formatet, typografien och uppställningen.
Därvid lades ett danskt förslag till grund.
Indelningsschemat skulle anpassas efter
Melvil-Deweys decimalsystem, och detta skulle även
användas beträffande den löpande litteraturen.

Det synnerligen krävande och omständliga
arbetet för att åstadkomma ett lämpligt
klassificeringsschema utfördes av den gamle
veteranen Flury, ZUrich, och efter långvariga
förhandlingar, bl. a. med Institut International de
Documentation, Bryssel, uppnåddes enighet
inom bibliografikommittén, varefter Flurys
schema jämte handledning för dess begagnande
publicerades på unionens tre officiella språk.

Med användning av detta klassificerings
-schema och med det antagna danska förslaget
till format, utstyrsel m. m. som modell har
hittills i serien Bibliographia
Universalis Silviculturae utgivits
bibliografier över den äldre skogslitteraturen fram till
år 1934 för Danmark och Ungern. Imperial
Forestry Institute, Oxford, har också på samma
sätt publicerat en bibliografi över den äldre
litteratur, som biblioteket där förfogar över.

Från och med 1934 började unionen sin
bibliografitjänst med avseende på den löpande
facklitteraturen på området, och detta år
markerar således gränsen mellan den gamla och
nya litteraturen. Den ursprungliga
bibliografiska organisationsplanen för den sistnämnda
gick ut på upprättandet av en central, dit alla
länders publikationer inom skogsforskningen
skulle insändas. En stab av medarbetare skulle
där ta hand om materialet, registrera det på kort
— minst två kort för varje artikel, ett för
författaren och ett för ämnet — och sända korten
till abonnenterna, som genom
abonnemangsavgifterna i huvudsak skulle finansiera företaget.

Denna ursprungliga plan har måst överges
av flera skäl. En svindlande massa kort måste

495

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free