Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1939 - Privatanställdas pensionering. Principer och försäkringsmöjligheter, av B. E. Meurk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PENSION
med den nya lagens ikraftträdande en stor del
av de åsyftade pensionsfonderna överförts till
dispositionsfonder eller liknande avsättningar
eller ock ombildats till stiftelser jämlikt lagen
den 24 maj 1929 om tillsyn över stiftelser.
Så länge pensionen eller understödet med
karaktär närmast av gåva utbetalades direkt
av arbetsgivaren, förelåg för den, som lämnade
tjänsten i förtid, ej någon utsikt att vid behov
erhålla pension, motsvarande anställningstiden
hos en sådan förutvarande arbetsgivare. Även
om en pensionsutfästelse i vederbörhgen
utfärdat pensionsreglemente eller annan form
förelåg, var denna utfästelse i regel förknippad
med villkor om upphörande av all
pensionsrätt vid förtidig avgång. I pensionskassor var
detta förhållande också vanligt. En medlem,
som lämnade tjänsten hos det företag, till
vilket pensionskassan var anknuten, uteslöts
därmed ur kassan och ägde ej rätt att återfå något
av de av eller för honom erlagda avgifterna,
i vissa fall med den modifikationen, att han
kunde helt eller delvis återfå de av honom själv
erlagda avgifterna, med eller utan enkel ränta.
Småningom har emellertid den uppfattningen
vunnit burskap, att pensionen icke bör vara
en nådegåva utan en förmån, som under
anställningen intjänats utöver den utbetalade
lönen, och sålunda skall utgöra en form av
vederlag för det arbete, som den anställde
utfört under sin tjänstetid. Med denna
uppfattning blir pensionsanspråket ett intjänat anspråk
på lön, som successivt förfaller till betalning,
sedan rätten till pension inträtt. Man tillämpar
härigenom principen om pensionens
oantastbarhet. Pensionsrätten är
oan-tastbar, då den anställde, fastän han lämnar
tjänsten i förtid, är berättigad att utfå den del
av pensionen, som belöper på tjänstetiden, eller
mot den sålunda intjänta pensionen svarande
ersättning.
Nämnda princip tillämpades i ett av särskilda
sakkunniga imder 1938 framlagt förslag till
»lag om frivillig pensionering av i enskild tjänst
anställda» (Statens Offentliga Utredningar
1938: 18). I lagen, vilken skulle äga
tillämpning på utfästelse av pension och
kapitalunderstöd, som enskild arbetsgivare skriftligen
lämnat sina anställda, föreslogs som tvingande
bestämmelse i fråga om egenpension och
familjepension, att, om den anställde
frånträ-der sin anställning före pensionsåldern och
hans tjänstetid då uppgår till minst ett år,
skall pension utgå med så stor del av hel
pension, som tjänstetiden utgör del av den för
rätt till hel pension gällande tjänstetiden, samt
i fråga om kapitalunderstöd Hkartad regel.
Lagförslaget har icke föranlett proposition till
riksdagen.
Om man för de hos ett företag anställda
önskar ordna en ekonomiskt tillfredsställande
pensionering, som såvitt möjligt tillgodoser de
ovan omförmälda synpunkterna beträffande
säkerhet och oantastbarhet, vilka yttre former
för pensioneringens genomförande stå för
närvarande till buds?
Genom inbetalningar till pensionsstyrelsens
frivilliga försäkring kan man tillförsäkra varje
svensk man eller kvinna en ålderspension, som
efter den försäkrades eget val kan uttagas från
en ålder av lägst 55 och högst 67 år.
Försäkringen kan förbindas med villkor om
återbetalning av erlagda avgifter, vilket innebär, att vid
den försäkrades död återbetalas till stärbhuset
sammanlagda beloppet av erlagda avgifter,
minskat med ^/oo för varje månad, för vilken
pension utgått. Om den försäkrade blir
varaktigt oförmögen till arbete före 55 års ålder,
kan förtidspension utgå med reducerat belopp.
Avgiftsbetalningen är begränsad på så sätt,
att den högsta avgift, som imder ett kalenderår
kan inbetalas för en person, ej får överstiga
ett belopp i kronor, som utgör produkten av
300 och det antal levnadsår han uppnår under
628
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
