Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1939 - De kommunala mellanskolorna. Ett förslag till deras förstatligande, av Fr. Sandberg - Bröderna Martins gravyrer. Kring en nyutkommen konstavhandling, av August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRODERN A MARTIN
Förstatligandet skulle ske successivt,
möj-ligen — av statsfinansiella skäl — i olika
repriser.
Sakkunnigbetänkandet är för närvarande
remitterat för yttrande av olika myndigheter.
Det är av intresse att tillfoga, att 1939 års
lagtima riksdag på grund av åtskilliga
framställningar från städer om inrättande av
statliga gymnasier i dessa städer begärde en
utredning — av samma slag som den ovan
omnämnda — i fråga om gymnasieorganisationen i
riket. Med anledning härav tillkallade
ecklesiastikministern sommaren 1939
statssekreteraren Knös såsom sakkunnig även för denna
frågas utredning. Arbetet härmed pågår för
närvarande. Fr. Sandberg.
BRÖDERNA MARTINS
GRAVYRER.
KRING EN NYUTKOMMEN
KONSTAVHANDLING.
Den nyare svenska landskapskonstens fader
är Elias Martin. Väl målades, tecknades och
utfördes i gravyr landskaps- och utsiktsbilder
långt före denne. Vi behöva ju blott erinra oss
»Suecia Antiquas» graverade planscher. Men
en obruten tradition kan man först räkna från
Martins av den samtida engelska
landskapsskolan påverkade skildringar i olja, akvarell
etc. med motiv först från England, därefter i
vidsträckt mån från konstnärens eget land.
Även om de blott vilja ge en utsikt över en
stad, ett slott o. s. v., präglas de alltid av en
konstnärlig uppfattning av motivet. Det
utesluter ej, att han liksom sina stora föregångare,
särskilt Thomas Gainsborough, komponerat
diktade naturscenerier, fantasibilder i en
romantisk eller idyllisk anda. Hans betydelse i
vår konsthistoria har länge varit känd, men
grundligare undersökt och fastslagen blev den
först av Ragnar Hoppe i hans arbete om
»Målaren Elias Martin» (1933), föregånget dels av
tidigare utgivna studier, dels även av ett par
värdefulla undersökningar av Maja Lundquist
om konstnärens förhållande till »Den nya
naturuppfattningen i England» och om hans
engelska läromästare i akvarellens konst.
Ingendera har dock närmare vidrört den roll
han spelat som kopparstickare. Utan en blick
på denna blir bilden icke fullständig.
Det har däremot varit en uppgift för
författaren till en nyligen utgiven publikation, dr
Hans Frölich, som dock ej begränsat sig till
vår store landskapsmålare utan även upptagit
hans huvudsakligen som gravör bekante broder
Johan Fredrik Martin och brödernas hittills
föga kända lärjungar^. Hela denna krets har
erbjudit ett rikt och tacksamt fält för hans
forskning, ja, det är ännu ej uttömt. Få äro de,
som förut sökt utvinna något ur denna ej så
lättarbetade mark, t. ex. de i förordet nämnda
John Kruse och Gunnar Wengström i
efterlämnade anteckningar eller dr Karl Asplund i
boken om »Två gustavianska mästare» med
dess förnäma reproduktioner, av vilka hälften
ägnats åt Elias Martin.
Om också tyngdpunkten i dennes verksamhet
faller på hans oljemålningar och akvareller,
måste han ej desto mindre betecknas som
initiativtagare till hela den omfattande
konstproduktion, som täckes av begreppet bröderna
Martins gravyrer. Han var den yngres och
andra unga ämnessvenners förste lärare och den
förste svensk, som tillägnade sig och vidare
meddelade de nya gravyrmetoder, vilka vid
1700-talets mitt uppstodo och vunno terräng i
Frankrike och England, som t. ex. punktgravyr,
mezzotint, akvatint eller den för topografiska
blad av engelsmännen, bl. a. Paul Sandby,
mycket anlitade metoden med konturetsning
och akvarell eller akvatintabehandling.
^ Hans Frölich, »Bröderna Elias och Johan Fredrik
Martins gravyrer» (1939).
686
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
