Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1939 - Bröderna Martins gravyrer. Kring en nyutkommen konstavhandling, av August Hahr - Medicinska Nobelpristagare 1938 och 1939, av Erik Jorpes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOBELPRIS
E. Martin, »Offerprästinna» (Ulla v. Fersen).
tiden tog han upp, omarbetade och försåg med
svensk text. År 1793 började han under titeln
»Martins Schola» ge ut en samling såväl dylika
blad som andra av honom själv, Johan Fredrik
och Heland utförda gravyrer. Även denna härva
har författaren lyckats utreda och ge var och en
sitt. Bl. a. få vi veta, att beteckningen ej
betyder elevarbeten, som man hittills trott,
utan att samlingen utgavs »till prydnad av
kabinett och för ungdomens undervisning»
(d. v. s. i ritning), som det av utgivaren i
tidningsannonser framhölls.
Den sista samlingssvit konstnären utsände
var den bekanta »Fader vår» efter hans egna
målningar. Han var då (1802) gammal och
sjuklig och hans artistiska förmåga nedsatt. Det
hade redan förut märkts och visar sig även här
tydligt i det formella. Samtiden och även
senare kritiker avhånade verket rätt
obarmhärtigt, t. ex. med: »Fader Vår i Kungsbacken»,
där konstnären då bodde, alltså något i stil med
»Guds ord från landet». Mildare toner ha hörts
i våra dagar. Det kan ej förnekas, att hans
innerliga religiösa känsla här förmått ta sig ett
gripande uttryck. Ingen har bättre än Ragnar
Hoppe förstått framhålla detta i sin bok om
målaren. Den underbara sagostämningen t. ex.
i bladet »Ty Riket är ditt» etc. kan väl ingen,
som aldrig så litet känner till konst, undgå att
fatta. Mycket återstår dock ännu att klargöra
rörande brödernas många lärjungar, enligt vad
författaren själv medger. Om den förutnämnde
Helands finlinjiga, färglagda utsiktsetsningar
få vi likväl en god föreställning. Han var
tydligen en tredje, om ock något ljussvagare stjärna
i konstellationen.
Det rikt illustrerade arbetet kompletterar,
som vi sett, i ett viktigt hänseende Hoppes,
samtidigt som det med nödvändighet tagit med i
undersökningen Johan Fredriks och elevernas
verksamhet. Visserligen märkes ej ett spår av
konstnärliga tolkningar eller estetiska
analyser, och stilen verkar väl tunn. Ej desto mindre
är dock denna avhandling till stor nytta genom
den både sakligt tekniska och klara historiska
utredningen av ett hittills ganska dunkelt
sammanhang i vår konsthistoria, en välkommen
klarläggning, dokumenterad även i den
mönstergilla katalogen. August Hahr.
MEDICINSKA
NOBELPRISTAGARE 1938 OCH 1939.
1939 års Nobelpris i fysiologi och medicin
tilldelades tysken professor Gerhard Domagk
för upptäckten av prontosilets antibakteriella
verkan, och 1938 års pris tillföll belgiern
professor Corneille Heymans för upptäckten av
sinus- och aortamekanismernas betydelse för
andningens regulation.
Gerhard Domagk är född 1895. Han
är avdelningsföreståndare vid ett av I. G. Far-
690
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
