Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1939 - Bolidens gruvsolarium, av J. Pontén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOLARIU M
Under världskrigets sista år gjordes den
iakttagelsen, att benbrottsfrekvensen i de
krigförande länderna steg för att, då förhållandena
ånyo blevo normala, åter sjunka till den
vanliga nivån. Detta ansågs bero på den minskning
av D-vitamintillförseln, som framkallades av
bristen på vissa livsmedel, framför allt smör.
Vitaminbristen förorsakade kalkbrist och
minskad kalkinlagring i benen, varigenom dessa
blevo svagare. Med tanke på detta ha de 175
gruvarbetarnas olycksfall genomgåtts för de
senaste fem åren. Benbrottsfrekvensen (olycksfall
med benbrott i procent av samtliga olycksfall)
växlade år från år men var lägst 1938, då
sola-riet var i bruk. Den genom en olyckshändelse
uppkomna skadans omfattning är beroende av
förhållandet mellan våldets art och kraft och den
för våldet utsatta kroppsdelens motståndskraft.
Det är således teoretiskt tänkbart, att
minskningen i benbrottsfrekvensen sammanhänger
med den påvisade ökade kalkhalten hos
gruvarbetarna. Å andra sidan är det bearbetade
materialet alldeles för litet för att tillåta några
säkra slutsatser i detta avseende.
Det har tidigare vid laboratorieförsök kunnat
visas, att uttröttbarheten hos muskelvävnad
minskas genom bestrålning med ultraviolett
ljus. Likaså behövde vävnaden kortare tid för
att återhämta sig efter uttröttning. Detta
anses bero på att ämnesomsättningen förbättras,
varigenom de förbränningsprodukter, som
åstadkomma tröttheten, hastigare
undanskaffas. Med anledning av dessa iakttagelser har
en undersökning av arbetseffekten, räknad i
ton per man och skift, gjorts för den största
gruppen underjordsarbetare i Bolidengruvan.
Av denna framgick, att arbetseffekten i
samband med solariets öppnande steg med 12 %.
Omständigheterna i övrigt tyda på att denna
effektökning verkligen är att tillskriva solariet.
Slutligen har gruvarbetarnas egen
uppfattning av solariets betydelse för deras
hälsotillstånd inhämtats genom en rundfråga. Denna
hade formen av ett formulär med frågor,
utvalda med ledning av strödda uppgifter från
gruvarbetarna och kännedom om deras
vanligaste besvär. Frågorna gällde deras tillstånd
i berörda avseenden före och efter solariets
tillkomst, och svaren avgåvos anonymt.
Formuläret utdelades till omkring 200 personer,
som besökte solariet, och 94 svar inkommo.
Detta skedde, då solariet varit i bruk under
en tid av 1 år och 3 månader.
Första frågan gällde snuvinfektioner, s. k.
förkylningar. Det är ett känt förhållande, att
gruvarbetare äro mycket besvärade av snuva.
Detta har huvudsakligen ansetts bero på att
de under arbetet inandas damm, som fastnar
i näsan och där framkallar en retning. Vid
rundfrågan uppgåvo 84 % av de svarande, att
de varit mindre utsatta för förkylning, sedan
solariet kom i bruk. Många uppgåvo, att de
över huvud taget ej haft snuva under
solarie-tiden men att de haft det ständigt tidigare. Det
är sålunda tydligt, att ljusbristen bidrager till
dessa besvär.
På fråga om förekomsten av muskelsmärtor
uppgåvo 51 % av de svarande, att de förut
besvärats av dylika men blivit förbättrade eller
helt återställda. 55 % uppgåvo, att de känt sig
mindre trötta efter arbetet. Dessa båda
iakttagelser sammanhänga med den tidigare
omnämnda förbättrade ämnesomsättningen.
Ansamlingen av förbränningsprodukter i
muskulaturen framkallar trötthet och reumatiska
besvär. Sambandet mellan dessa uppgifter och
den konstaterade prestationsökningen är
uppenbart.
37 % av de svarande hade märkt, att sömnen
förbättrats. 74% hade känt sitt allmänna
välbefinnande förbättrat, vilket måste vara en
naturlig följd av de tidigare omnämnda svaren. En
allmän iakttagelse var känslan av ökad kraft och
hälsa, vilket i vissa fall gav bättre möjlighet att
använda fritiden. 21 % hade märkt, att de blivit
återställda från finnar och dylikt och att små-
708
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
