- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
746

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1939 - Folkskollärarna och universiteten. En utredning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FOLKSKOLLÄRARNA OCH UNIVERSITETEN

skollärarexamen erhållna vitsord i ämnena
kristendomskunskap, modersmålet, historia med
samhällslära, geografi, filosofi och biologi med
hälsolära vid studentexamen på latin- och
reallinjen samt dessutom i engelska, matematik,
fysik och kemi vid examen på latinlinjen.
Härvid böra dock, med hänsyn till de för
studentexamen för läroverkens lärjungar gällande
bestämmelserna, enligt de sakkunnigas mening
vissa generella lättnader medgivas beträffande
den kompletterande prövningen. Denna bör
främst taga sikte på de för universitetsstudier
viktiga ämnen, som ej alls eller ej tillräckligt
äro representerade på seminariets schema,
särskilt språk. De sakkunniga förorda alltså såsom
villkor för rätt för nämnda folkskollärare att
inskrivas vid universitet och högskolor godkänd
prövning antingen i latin samt ett av ämnena
tyska och franska enligt fordringarna för
studentexamen på latingymnasiet eller i matematik
samt ett av ämnena tyska och franska enligt
fordringarna för studentexamen på
realgym-nasiet eller i tyska och franska enligt
fordringarna för studentexamen på nyspråkliga lyceet.
För att ytterligare garanti skall vinnas för en
med studentexamen likvärdig förutbildning,
föreslå de sakkunniga krav på kvalificerade
betyg i folkskollärarexamen, varvid föreslås en
minimibetygssumma av tills vidare 21
betygsenheter. Rätten att på nu angivet sätt
komplettera för studentexamen bör gälla en tid av fem
år efter avläggandet av folkskollärarexamen.

För inträde vid de fackhögskolor och övriga
specialkurser, för vilka gälla särskilda
inträdesfordringar med krav på studentbetyg i vissa
ämnen, måste, anse de sakkunniga,
kompletterande studier tillkomma för folkskollärarna.
Examinand, som så önskar, bör därför ha rätt
att i examen medtaga ett eller flera ämnen
utom dem, som ingå i den valda
ämneskombinationen.

Den prövning efter studentexamens
fordringar endast i vissa ämnen, s. k. partiell stu-

dentexamen, som nu är medgiven för inträde i
vissa fackligt betonade högre läroanstalter, bör
enligt de sakkunnigas mening anordnas även
för folkskollärare.

I fråga om de enligt 1914 års seminariestadga
utexaminerade folkskollärarna framhålla de
sakkunniga, att de i denna stadga bestämda
fordringarna för inträde i seminarierna voro
vida lindrigare än de i 1937 års stadga
föreskrivna, men säga det vara konstaterat, att de
intagna elevernas kunskapsnivå alltmer närmat
sig realexamen. Den genom sistnämnda stadga
genomförda skärpningen innebar alltså ej
någon skarp brytning mot dittills i realiteten
gällande ordning. Även folkskollärare med den
äldre utbildningen borde således enligt de
sakkunnigas mening i studentexamen få
tillgodoräkna sig sina seminariebetyg i vissa ämnen.
Prövningen borde för dem omfatta samma
ämnen, som föreslagits beträffande folkskollärare,
utexaminerade enligt nya stadgan, samt
ytterligare ett främmande språk. I övrigt borde
samma bestämmelser gälla för de båda
kategorierna av folkskollärare.

De sakkunniga övergå därefter till frågan
om rätt för elever från Högre
lärarinneseminariet att inskrivas vid universitet och
högskolor. Efter en tillbakablick på denna frågas
tidigare behandling erinra de sakkunniga om
lärarutbildningssakkunnigas år 1938 avgivna
betänkande, vari föreslagits, att
ämneslärarinne-institutionen vid de allmänna läroverken skulle
avskaffas och seminariet till följd därav
successivt nedläggas. En dylik åtgärd skulle med
all sannolikhet, påpeka de sakkunniga, bidraga
till att de från seminariet utexaminerade
lärarinnorna komme att få sina utkomstmöjligheter
försämrade och därför skulle önska att genom
fortsatta studier vinna ökad kompetens. Redan
nu få seminariebildade lärarinnor i många fall
dispens för universitetsstudier. Endast i
enstaka fall har dylik ansökan avslagits, och de
sakkunniga anse det därför lämpligt att införa

746

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0788.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free